«  Millicent Garrett Fawcett – rösträttskämpe i sextio år

Millicent Garrett föddes den 11 juni 1847 i Aldeburgh, i Suffolk i England. Hon var det åttonde av senare tio syskon i familjen. Föräldrarna var politiskt och samhälleligt intresserade, och uppmuntrade även döttrarna att läsa och diskutera. Mamman var också feminist och drev krav på flickors rätt till utbildning.

  När Millicent var 12 år flyttade hennes elva år äldre syster Elizabeth till London för att försöka bli den första kvinnan som tog läkarexamen i England. Millicent, som kallades Millie, följde med för att gå i skola där.

Millicent vid 18 års ålder tillsammans med sin två år äldre favoritsyster Agnes. Klicka på bilden för att se hela ursprungsbilden.

  När Millicent var 18 år tog hennes äldsta syster Louisa med henne på en föreläsning av John Stuart Mill. Det fick Millicent att bestämma sig för att från och med då arbeta aktivt för kvinnors rösträtt. Båda hennes systrar Agnes och Elizabeth hörde till dem som var med och startade det som senare blev Londons lokala grupp av NSWS, National Society for Women's Suffrage. När Millicent var gammal nog gick hon också med i NSWS och blev Londongruppens sekreterare.

20 år gammal gifte sig Millicent med den mycket äldre Henry Fawcett, en liberal parlamentariker som liksom Mill förespråkade rösträtt för kvinnor. Han var blind efter en jaktolycka, så Millicent blev hans ständiga stöd och sekreterare. Ett år efter bröllopet födde hon dottern Philippa.

  I arbetet med en bok han skrev om politisk ekonomi, kom Millicent på att det borde finnas en enklare bok i ämnet, en som förklarade politisk ekonomi för nybörjare. 1870 skrev hon Political Economy for Beginners. Den blev genast en succé, användes i utbildning för både tjejer och killar och gavs ut i ständigt nya och korrigerade upplagor under de följande drygt 40 åren.

Millicent Garrett Fawcett vid en av alla sina talarturnéer.

  Millicent fortsatte också sitt arbete för kvinnors rösträtt. Hon reste på talarturnéer, trots att hon inte tyckte om att tala offentligt, hon mådde direkt illa varje gång hon skulle hålla tal. Dessutom blev hon hårt kritiserad av patriarkala män för att hon tog sig rätten att tala offentligt.

  När Millicent var 37 år dog Henry, och hon blev änka. Hon sålde då familjens två hus och flyttade in med sin 16-åriga dotter hos sin favoritsyster Agnes.

  Samtidigt återupptog Millicent snart sitt aktivistiska arbete för kvinnors rösträtt. När flera mindre rösträttsorganisationer 1897 gick samman i NUWSS, National Union of Women's Suffrage Societies, blev Millicent Garrett Fawcett den nya organisationens ordförande. NUWSS var den absolut största rösträttsorganisationen i Storbritannien, och Millicent fortsatte som ordförande ända tills rösträtt för kvinnor delvis infördes trettio år senare.

Förutom rösträttsarbetet drev Millicent Garrett Fawcett en mängd kampanjer, bland annat för att incest och våld mot barn inom familjen skulle kriminaliseras, för att vuxna kvinnor skulle få delta i domstolarna när sexualbrott mot dem togs upp, mot barnäktenskap och så kallad vit slavhandel, och mot att den brittiska kolonialmakten införde ett reglementeringssystem i Indien.

  När första världskriget bröt ut kom Millicent i konflikt med många medlemmar i NUWSS som var pacifister, eftersom hon drev att NUWSS skulle lägga ner rösträttsarbetet och stötta Storbritanniens krigsinsatser. När NUWSS tack vare hennes motstånd även valde att inte ställa sig bakom kvinnornas internationella fredskongress i Haag 1915 valde många, även många ur ledningen, att helt lämna organisationen.

  Efter att rösträtt för kvinnor delvis införts 1918 tog Millicent det lugnare med sitt kvinnoarbete. Hon skrev flera böcker om kampen, där hon tyvärr sägs ha valt att bittert utelämna det arbete som gjorts av alla de kvinnor som valde att satsa på fredskampen under kriget.

  Millicent Garrett Fawcett dog i lungsäcksinflammation i sitt hem i London den 5 augusti 1929, 82 år gammal.

2018 restes en staty av Millicent Garrett Fawcett på Parliament Square i London, till 100-årsminnet av beslutet om att införa rösträtt även för kvinnor i Storbritannien. Hon blev därmed den enda kvinnan som fått äran att bli representerad bland statyerna där. På statyns sockel finns bilder och namn på 55 kvinnor och 4 män som också arbetade för rösträtt för kvinnor.

Läs böcker av Millicent Garrett Fawcett på nätet (klicka på titeln):

Women's Suffrage – A short history of a Great Movement.

The Women's Victory and After: personal reminiscences, 1911 - 1918.

Some Eminent Women of Our Times – Short Biographical Sketches.

Political Economy for Beginners.

What I remember.

Läs mer om henne:

James Cicarelli & Julianne Cicarelli: Distinguished Women Economists.