«  Inflytelserik feministisk teoretiker och aktivist

Rosa Adolfine Katharina Obermayer föddes den 30 november 1858 i Wien i Österrike. Pappan var en rik gästgivare. Han hade åtta barn med sin första fru, och sju med Rosas mamma Marie, så de var många syskon. Rosa var äldst av sin mammans barn.

  Redan som barn blev Rosa feminist. Hon fick en typisk uppfostran för fina flickor då, hon lärde sig spela piano, sjunga, teckna och prata franska. Hon noterade att bröderna var motvilliga till att studera, medan hon själv inget hellre ville. Till slut lät hennes pappa henne vara med på en av brödernas lektioner i grekiska och latin. Men mamman kallade hennes läsintresse för "okvinnligt".

  18 år gammal bestämde sig Rosa för att aldrig mer använda korsett – det "hatade livstycket". Det var ett extremt beslut vid den tiden, det var åratal innan Emilie Flöge och andra feminister i Österrike började jobba med dräktreformrörelsen. Men redan då visade Rosa hur egensinnig, viljestark och bestämd hon var, och hur hon ifrågasatte vad som påstods att en kvinna skulle vara, och göra.

1877, när Rosa var 19 år gammal, förlovade hon sig med arkitekten Karl Mayreder. De gifte sig först fyra år senare. Rosa fick ett missfall som hon sörjde länge, och de fick aldrig några barn tillsammans.

  Rosa Mayreder målade akvarell och var 1891 med på den årliga utställningen på Wiens Kunstlerhaus. Hon ställde också ut målningar på världsmässan i Chicago. Långt senare startade Rosa tillsammans med bland andra målarinnan Olga Prager en konstskola, Kunstchule for Frauen und Madchen, för att fler flickor och kvinnor skulle få chans att utbilda sig inom konsten.

  Rosa blev själv både målare, författare, poet, samhällskritiker och feministisk aktivist. Hon såg kampen för kvinnors rättigheter som sin uppgift i livet, oavsett om det var som författare eller aktivist.

Tillsammans med bland andra Marie Lang och Auguste Fickert startade Rosa 1893 kvinnoorganisationen AÖFV, Allgemeiner Österreichischer Frauenverein. De krävde rätt till utbildning, likalön och liknande, men det var också en organisation för rösträtt för kvinnor. Under en period var Rosa även medredaktör för deras tidning Dokumente der Frauen.

foto från ett möte i Allgemeiner Österreichischer Frauenverein 1904.

  1894 höll Rosa Mayreder sin första föreläsning mot prostitution, och reglementeringen av den, i Wiens stadhus. Hon var starkt engagerad mot prostitution; just samhällets dubbelmoral var något hon både skrev och föreläste om ofta. Hon motsatte sig helt all slags företällning om att "kvinnans natur" skulle vara på ett eller annat sätt. Så länge den idén finns kan ingen jämlikhet finnas, sa hon. Hon var mycket tydlig med att könsnormer är något socialt konstruerat och därmed föränderligt.

  Rosa Mayreder gjorde sig snart känd som feministisk filosof. Hennes två viktigaste verk anses vara Zur Kritik der Weiblichkeit (utgiven på svenska under titeln Kvinnlighet, manlighet och mänsklighet), som hon skrev 1905, och Geschlecht und Kultur (utgiven på svenska under titeln Sexualitet och Kultur) från 1923. Den förra har blivit en feministisk klassiker som idag ges ut i nya upplagor.

  Rosa Mayreder skrev också artiklar i flera andra tidningar, ofta under pseudonymen Franz Arnold. I sina tal skämtade hon med patriarkatets gubbar. Exempelvis spreds det då en föreställning om att mental aktivitet leder till håravfall, vilket skulle förklara varför så många män var skalliga (!). Det kommenterade hon med att hennes eget då tjocka, långa hår faktiskt inte skadade hennes intelligens alls. Gubbars kommentarer om mäns överlägsenhet avfärdade hon som "manliga fantasier".

  Redan före första världskriget var Rosa också engagerad som pacifist tillsammans med Bertha von Suttner. Efter första världskriget tog Rosa initiativ till startandet av den österrikiska delen av WILPF, Women's International League for Peace and Freedom, som hon blev ordförande i.

Rosa Mayreder anses som en av de viktigaste feministiska teoretikerna i Österrike, och hon lästes i många andra länder då. Hon påverkade även dåtida feminister i Sverige, som Klara Johansson och Elin Wägner.

Rosa Mayreder på äldre dar, 1930.

  När Rosa Mayreder fyllde 70 år 1928 blev hon utsedd till hedersmedborgare i Wien för sin livsgärning. Men efter att hennes man dött 1935 drog hon sig tillbaka från det offentliga livet.

  Rosa Mayreder dog av en hjärnblödning i Wien 19 januari 1938, 79 år gammal, kort innan nazisterna intog staden.

Rosa Mayreder var länge bortglömd, men under 1970-talet hittade feminister henne på nytt och flera av hennes verk är nu utgivna i nyupplaga. Idag finns en gata och en park uppkallade efter henne, och tidigare fanns även en skola med hennes namn. På 1990-talet infördes hon dessutom på den österrikiska 500 schilling-sedeln (innan de införde euro).

Den som kan tyska kan också läsa några av Rosa Mayreders dikter direkt på nätet.

Än idag diskuteras Rosa Mayreder även i Sverige, se exempelvis Yvonne Hirdman: Rosa Mayreders förtvivlan. En analys av det kvinnovetenskaplig dilemmat samart – särart, i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2/1992.