« Prinsessan
Sophia Duleep Singh – radikal rösträttskämpe
Prinsessan
Sophia Alexandrovna
Duleep Singh föddes den 8 augusti 1876 i den fashionabla
stadsdelen Belgravia i London, men växte också upp på
herrgården Elden Hall i Suffolk. Hon var den tredje dottern
till Maharaja Duleep Singh, Sikh-imperiets
sista furste. Storbritannien hade tvingat honom att avgå som
11-åring samtidigt som de fick honom att överlämna
den mytomspunna Koh-i-Noor-diamanten. Sen togs han ifrån sin
mamma och skickades till Storbritannien, där drottning Victoria
skötte hans fortsatta uppväxt. Drottning Victoria blev
senare också gudmor till prinsessan Sophia.
Vid
ett tillfälle när Sophia var 9 år försökte
pappan återvända till Indien med familjen, men de arresterades
och togs tillbaka till London. De levde överklassliv, men var
samtidigt bevakade och indirekt fångar, eller gisslan. När
Sophia var 10 år dog hennes mamma, när både mamman
och Sophia fick tyfoidfeber.
Prinsessan
Sophia fick i övrigt en klassisk överklassuppväxt.
Hon var en blyg och tyst tjej, men lärde sig att gilla att
klä sig i tjusiga klänningar från Paris modehus,
hon födde upp tävlingshundar och deltog i fester. Men
hon gillade också att cykla och hade fotografering som hobby.
En rik ung skönhet som medierna älskade att skildra.
Systrarna Duleep Singh, stående:
Catherine, sittande: Bamba och Sophia.
1893, när
prinsessan Sophia var 17 år, dog hennes pappa och hon ärvde
en förmögenhet efter honom. Drottning Victoria gav dessutom
Sophia en lyxlägenhet i Hampton Court där hon kunde bo
gratis. Den brittiska regeringen började allt mer minska sin
bevakning av Sophia, för att hon ansågs ofarlig.
Men Sophia var inte så försynt
som hon såg ut. Hon reste till Indien i hemlighet 1903 tillsammans
med sin syster Bamba, som redan var
politiskt intresserad. Den första resan följdes av fler.
På resorna träffade de släktingar i Lahore och Amritsar.
Men mesta tiden var de inte igenkända när de reste runt
i Indien. Livet som okänd indier bland andra påverkade
Sophia starkt. Hon mötte fattigdomen och hon började inse
vad den brittiska regeringen hade gjort mot hennes familj. Hon träffade
också indiska frihetskämpar och revolutionärer,
och blev ännu mer negativ till det brittiska imperiet.
1909
gick prinsessan Sophia med i WSPU,
Women's Social and Political Union,
i Storbritannien. Hon blev aktivist och stödde också
olika suffragettgrupper ekonomiskt. Hon stödde även kvinnors
kamp för rösträtt i de brittiska kolonierna –
och använde sig av sin titel som prinsessa när hon kunde
få fördelar av det, inte minst när hon skulle få
andra att skänka pengar till kampen.
Den brittiska regeringen blev allt mer irriterad över
prinsessan Sophias agerande. Hon stod utanför lägenheten
i Hampton Court Palace och sålde WSPU:s tidning, vilket medierna
förstås spred fotografier av. Hon deltog i aktioner,
och gick med i WTRL,
Women's Tax Resistance League, som
vägrade betala skatt så länge de inte hade rösträtt.
Klicka på WTRL för att läsa
mer om hennes kamp där.
Fotot visar den indiska delen av suffragetternas "Women's Coronation
Procession",
som WSPU arrangerade i samband med kung Georg V:s kröning för
att betona
att rösträtt hörde den nya tiden till.
Den
18 november 1910 gick cirka 300 kvinnor från WSPU i
en march till parlamentet i protest mot att ett förslag om
rösträtt för kvinnor då lagts ner. Sophia Duleep
Singh gick i täten tillsammans med Emmeline
Pankhurst. Men suffragetterna stoppades av polisen. Under sex
timmar misshandlades de och utsattes för sexuella trakasserier
och övergrepp i det som kommit att heta Black
Friday. Minst två kvinnor dödades och över
hundra arresterades.
Sophia grep in mot en polis som slog en kvinna till
marken, men polisen kände igen Sophia och gick då direkt
därifrån. Civila poliser med uppdraget att bevaka just
prinsessan Sophia såg till att hon inte skulle bli inblandad
i nåonting. Trots att Sophia alltså deltog i det som
andra suffragetter hamnade i fängelse för, och trots att
hon ibland arresterades, släpptes hon alltid igen. Regeringen
ville inte riskera vad som kunde hända om de satte drottning
Victorias populära guddotter i fängelse.
Under
första världskriget började Sophia arbeta
som frivillig sjuksköterska för Röda korset. Hon
vårdade sårade indiska soldater som evakuerats. Sikh-soldater
förundrades över att "Ranjit
Singhs barnbarn satt i sjuksköterskeuniform vid deras sängkant".
En del bad henne om fotografier för att kunna bevisa att det
var sant.
När kriget tog slut och Storbritannien 1918 beslöt
att delvis införa rösträtt för kvinnor gick
prinsessan Sophia med i Suffragette Fellowship,
och där var hon med under resten av livet. De upprättade
ett arkiv för allt material från suffragetterna, och
föreningen hade som syfte att se till att historien om kampen
för kvinnors rösträtt bevarades till eftervärlden.
1924 reste Sophia och Bamba på en rundresa i Indien
igen och hjälpte den indiska rösträttsrörelsen
att propagera för rösträtt för kvinnor.
Prinsessan
Sophia gifte sig aldrig och fick inga egna barn. Men på gamla
dar blev hon gudmor till Drovna, som
var dotter till Sophias hushållerska och som blev döpt
efter Sophias andranamn. Drovna kom att stå Sophia nära.
När hon blev lite större måste Drovna lova prinsessan
Sophia att hon alltid, alltid, alltid skulle rösta.
Sophia Duleep Singh dog i sömnen, vid 71 års
ålder, den 22 augusti 1948 i Buckhamshire i systern Catherines
hus. Innan hon dog hade Sophia förklarat att hon ville begravas
enligt sikhisk sed och hennes aska spreds därför i Indien.
Prinsessan Sophia hade tagit över sin farfars önskan
att olika religioner skulle kunna samverka och existera i respekt
för varandra. Hon testamenterade sin förmögenhet
till tre flickskolor; en hinduisk, en muslimsk och en sikhisk.
2018 hedrade Storbritannien Sophia Duleep
Singh med ett frimärke i en serie om suffragetterna.
Anita Anand: Sophia: Princess, Suffragette,
Revolutionary, 2015.
|