Dags för arbetstidsförkortning - men hur blir det av?

I höstas öppnade Socialdemokraterna för att det nog behövs en arbetstidsförkortning, och facken hakade på. Men frågan är vad som behöver göras för att komma förbi arbetsgivarnas motstånd – och hur kan vi se till att det blir på kvinnors villkor?

Det var Socialdemokraternas "framtidsgrupper" som i höstas fick S att – till slut! – öppna för en arbetstidsförkortning. Tidigare har ju S alltid skjutit på den frågan. Men nu är det alltså annat läge, flera fackförbund har hakat på och gått ut med krav på en lagstadgad arbetstidsförkortning.

Citat: För att även kvinnor ska få kortare arbetstid behöver vi lagstifta om sänkt normalarbetsdag.

Citat: För att även kvinnor ska få kortare arbetstid behöver vi lagstifta om sänkt normalarbetsdag.

  Alternativet till en lagstadgad sänkning av arbetstiden är att fackförbunden förhandlar om arbetstidsförkortning. Men då har det visat sig att de fack som har fått igenom det har varit starka fackförbund på typiska mansarbetsplatser. På typiska kvinnoarbetsplatser har det varit närmast omöjligt. Så för att även kvinnor ska få kortare arbetstid behöver vi lagstifta om sänkt normalarbetsdag – den lagstadgade normalarbetsdagen har inte sänkts på drygt 50 år nu.

  Problemet är att facken inte riktigt verkar våga kräva det som behövs: 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

  När fem fackförbund nu i vår gick samman i en debattartikel med krav på lagstadgad arbetstidsförkortning blev många glada, men knappt hade artikeln publicerats förrän Transports förbundsordförande Tommy Wreeth började backa och prata om hur svårt det är att få ner arbetstiden om man vill behålla lönen. Då var det inte längre något tal om 30 timmars arbetsvecka:

  – 36 eller 38 timmar låter rimligt, tyckte han. 1.

Det räcker inte

Men att i dagens läge bara kräva några ynka timmars arbetstidsförkortning är att ge upp kampen på förhand. Det är definitivt inte nog för att sönderstressade kvinnor på kvinnoarbetsplatser ska orka med jobbet.

Var tredje sjuksköterska jobbar deltid idag – inte på grund av småbarn, utan för att de inte orkar mer. Jobbet är för hårt. Bland barnmorskor är det varannan.

  En rapport från Vårdförbundet visade i vintras att var tredje sjuksköterska jobbar deltid – och det vanligaste skälet till deltid är inte längre att de har småbarn, utan att de helt enkelt inte orkar mer. Bland barnmorskorna är det varannan. 2.

  För många har stressen och överbeläggningarna lett till sjukskrivning, och sedan orkar man inte komma igen på heltid, för att arbetsbelastningen helt enkelt är för hård.

  Så många "väljer" istället alltså att jobba deltid, med allt vad det innebär av lägre lön och sämre pension.

  I den senaste enkätundersökningen av vilka frågor som Vårdförbundets medlemmar tycker att förbundet ska prioritera hamnade arbetstidsfrågan högst upp.

  Vårdförbundet konstaterar i rapporten "Jag orkar inte jobba mer än deltid" att hälften kan tänka sig att gå upp till heltid direkt om veckoarbetstiden sänks. Och om alla som idag arbetar deltid skulle gå upp till heltid skulle det motsvara 8 000 fler anställda sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker i svensk hälso- och sjukvård, skriver tidningen Vårdfokus.

SKR tokvägrar

Mot den bakgrunden kan det tyckas konstigt att SKR, Sveriges kommuner och regioner, totalt vägrar arbetstidsförkortning. Förstår de inte att folk kommer att fly vården ännu mer om ingenting förändras?

  Till tidningen Vårdfokus uttalade Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR:

  – Att förkorta arbetstiden i ett läge när det redan saknas personal, och det är väldigt svårt att rekrytera fler, kommer sannolikt att leda till att bördan på befintlig personal ökar ännu mer. 3.

  Istället menar SKR alltså att vården på något oklart sätt nu bara ska få fler att gå upp i arbetstid, med hänvisning till att det är brist på personal och att det blir allt fler äldre som behöver vård.

Citat: I den senaste enkätundersökningen av vilka frågor som Vårdförbundets medlemmar tycker att förbundet ska prioritera hamnade arbetstidsfrågan högst upp.

Citat: I den senaste enkätundersökningen av vilka frågor som Vårdförbundets medlemmar tycker att förbundet ska prioritera hamnade arbetstidsfrågan högst upp.

  Det är som att de inte förstår vad det är personalen i vården säger – de jobbar ju deltid för att de inte orkar mer!? De betalar med lägre lön och sämre pension, inte för att de gillar det, utan för att de inte orkar. Så hur har SKR tänkt att fler ska gå upp till heltid om ingenting förändras?

Näringslivet likaså

Lika stenhårt nej som SKR har företagarna i Svenskt Näringsliv svarat. När fack från både LO, TCO och SACO tillsammans drev krav på lagstadgad arbetstidsförkortning skrev Fredrik Kopsch, chefsekonom på näringslivets tankesmedja Timbro, i ett debattsvar att det är "en mycket dålig idé". Något så dumt skulle innebära att "äldre får mindre hjälp, att läkare träffar ännu färre patienter och att polisens närvaro sjunker". 4.

  Personalen ska helt enkelt bara finna sig i att behöva jobba ännu hårdare.

  För att kunna lyckas få igenom en arbetstidsförkortning trots så kompakt motstånd krävs nog många saker. Själv tänker jag direkt på tre.

Tryck underifrån

Idag är det svårt att föreställa sig att det verkligen var så, men en gång i tiden på 1970-talet stod alla politiska partier utom M bakom kravet på 6 timmars arbetsdag.

  Nu har en del fackförbund möjligen haft det inskrivet någonstans, men inte drivit det. I den mån något fackförbund har försökt driva det på senare år, har det inte varit på ledningarnas initiativ – tvärtom! – utan först efter starka påtryckningar underifrån.

Omslag till Vårdförbundets rapport "Jag orkar inte jobba mer än deltid"

  Så om fackförbunden ska kunna fås att driva något nu behövs att det blir många som på lokalplanet går på sina fackklubbar, och får dem att driva uppåt hur viktigt det är med en daglig arbetstidsförkortning och att kravet måste vara 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Kvinno- och klassperspektiv

Det andra är att få männen omkring oss att se kvinnors behov. Så många män som ser sig som "radikala" gillar att tänka på arbetstidsförkortning i form av 4-dagarsvecka.

  – Hellre en extra ledig dag än lite kortare arbetsdag varje dag. Har man pendlat till sitt jobb kan man lika gärna göra timmarna, skrev en kille i en debatt på sociala medier, och fick genast massor av gillanden – av andra män.

  Killar ser till vad de själva gillar bäst. Så om vi ska ha en chans att någonsin få igenom sänkt normalarbetsdag måste vi ställa krav på killar och män att lyfta blicken, och se världen lite mer även ur kvinnors och barns perspektiv.

  Och se även till klass. Det är arbetarkvinnor som drabbas hårdast av ständigt försämrade arbetsvillkor idag, och därför är det främst arbetarkvinnor som går ner till deltid för att man inte orkar.

  Därför måste fokus vara på just arbetarkvinnors behov om vi ska kunna ha en chans att nu få igenom det nödvändiga: en lagstadgat förkortad normalarbetsdag.

Noter:

1. Arbetet 9/2 2024.

2. Vårdfokus 4/12 2023.

3. Vårdfokus 21/12 2023.

4. Aftonbladet Debatt 15/2 2024.