Det som publiceras här är
ett utdrag ur Kvinnofrontens nyhetsbrev för medlemmar:
"Ordet är ditt, syster!". Allt detta har med andra
ord redan publicerats i pappersform.
Som
första land i världen införde Frankrike nu i vår
grundlagsskyddad abort. I mansmedia framställdes det som
en stor seger för kvinnor. Men är det verkligen det,
eller är det ännu en luring? Vad innebär egentligen
att grundlagsfästa aborträtten?
Det militäravtal mellan Sverige och USA som regeringen har
skrivit under gör att Sverige kan tvingas bli ett kärnvapenland
där USA får rättigheter över landets militärbaser.
Men vad riksdagen än beslutar om det måste vi fortsätta
kampen mot kärnvapen och mot DCA, skriver kvinnofrontaren Gerda
Christenson.
I höstas öppnade Socialdemokraterna för att det
nog behövs en arbetstidsförkortning, och facken hakade
på. Men frågan är vad som behöver göras
för att komma förbi arbetsgivarnas motstånd –
och hur kan vi se till att det blir på kvinnors villkor?
Boken berättar i reportageform vad som hänt sedan SVT:s
Uppdrag Granskning gjorde sina tre program om transvården.
Det som framkom i programmen var så allvarligt att det fick
Socialstyrelsen att ändra sina rekommendationer för vården.
Tidningen Dagens Juridik drev på sin debattsida en kampanj
för den ovetenskapliga teorin om PAS – som säger
att mammor vid vårdnadstvister manipulerar sina barn till
att påstå att pappan begått sexuella övergrepp
mot dem. Det fick
några kvinnofrontare att skriva en debattartikel.
För hundra år sedan började feminister i Sverige
att kämpa för att det skulle byggas kollektivhus. Kanske
är det dags nu, med den allt hårdnande arbetsmarknaden
idag, att återuppväcka deras gamla dröm om ett rimligare
vardagsliv?
Vad säger egentligen våra riksdagspolitiker om porr
– vad ser de som problem, vad har de för förslag
på vad som borde göras? Det har kvinnofrontaren Astrid
Carsbring kollat på i sin kandidatuppsats.
I Norge har en statlig utredning nyligen lagt ett förslag
om att avkriminalisera "frivillig" prostitution, det vill
säga avskaffa sexköpslagen. Det väcker frågor
om vad lagstadgat samtycke egentligen får för följder
– i ett patriarkat?
Pensionärsorganisationernas nya favorituttryck "respektavstånd"
har fått Gerda Christenson att se rött och börja
fundera över om folkrörelserna helt har förlorat
förmågan att genomskåda maktens språk.
Hur hanterade våra förmödrar på 1930-talet att
leva i tider av högerextremism och fascism, och hur såg
deras motstånd ut? Att kvinnors kamp är osynliggjord
i patriarkatet gör det svårare för oss att lära
av historien.
Men att få läsa om deras motståndskamp är
peppande!
Det är något allvarligt fel på ett samhälle
där över hälften av alla äldre kvinnor tvingas
leva i relativ fattigdom. Gerda Christenson har läst några
nya rapporter om pensioner och tycker att fler kvinnor i Sverige
borde vara förbannade.
I den offentliga debatten låter det som att mödrar alltid
har haft rätten till barnen och att fäder idag inte har
några rättigheter alls. I själva verket har det
i årtusenden varit fäderna som haft den oinskränkta
makten över både mödrar och barn. Det skriver Gunilla
Nordenfors i en historisk återblick.
LO kom under våren med en rapport om följderna på
arbetsmarknaden av det första året med covid-19. Den
visar hur hanteringen av pandemin har drabbat kvinnor inom arbetaryrken
värst. Den visar därmed också hur Sverige inte bara
är ett utpräglat klassamhälle utan också ett
starkt patriarkat.
Nästa
år – 2022 – fyller Sveriges jämställdhetspolitik
50 år. Vi feminister har ofta under alla dessa år
försökt visa på hur jämställdhetspolitiken
är otillräcklig. Nu bekräftar en rapport från
Jämställdhetsmyndigheten att utvecklingen går
åt fel håll.
För över hundra år sedan drev massor av feminister
runt om i Europa en kamp mot samhällets reglementering av kvinnor
i prostitution. Men idag osynliggörs deras kamp, inte bara
av patriarkatet, utan till och med av nutida feminister. Därför
behöver vi lyfta minnet av dåtidens kamp mot prostitution.
Att många feminister är vegetarianer är ingen nyhet.
Men de flesta tror nog att det är ett nutida fenomen. I själva
verket har feminism och vegetarianism alltid hört ihop. Det
skriver Gerda Christenson i en artikel
om historiska feminister i flera länder.
När medierna frossar i misslyckandena för de kvinnor
som tidigare lyfts fram som "framgångsrika kvinnliga
entreprenörer", då kan vi som feminister fråga
oss vem som egentligen tjänar på den historien. Regina
Zaitzova har analyserat fenomenet.
I takt med senare års politik av ständiga nedskärningar
överallt i samhället ökar också skillnaderna
i vardagsvillkor mellan kvinnor. Det visar statistik om arbetsmarknad,
klass och kön. Men vem kämpar för arbetarklasskvinnor?
Annina Claesson har besökt Hiroshima
och skriver att vi feminister till minnesdagen av USA:s atombomber
i Nagasaki och Hiroshima måste att sätta press på
alla regeringar att underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud.
Flera medier publicerade förra året berättelsen
om den stackars mansjouren i Hässelholm, som till skillnad
från kvinnojourerna inte får några pengar för
sitt stödarbete för utsatta män.
Ingen av dem brydde sig om att kolla en bra story. Det har
vi gjort.
I oktober 2019 släppte Sveriges Kvinnolobby sin rapport "Föräldraledig?
Mer än en köksbordsfråga". Vi var många
kvinnofrontare som blev upprörda över rapportens krav
på nedskärningar i välfärden för småbarnsmammor.
Därför skrev Kvinnofronten till lobbyn och protesterade.
Lagom till 100 årsminnet av att riksdagen tog beslut om rösträtt
för kvinnor berättar Gerda Christenson
om kampen i Sverige och några av alla de kvinnor som
såg till att rösträtt för kvinnor infördes
till slut.
Kvinnofrontens Annina Claesson var med
i All of Us- nätverkets konferens
i Bryssel i sommar. Tanken var att samla alla Europas feminister
mot den kristna högerns försök att sabotera kvinnors
rättigheter, framför allt när det gäller abort.
Annina Claesson har läst rapporten
som avslöjar en detaljerad högerextrem strategi för
att aktivt och metodiskt attackera kvinnors och hbtq-personers rättigheter
– som aborträtten, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa,
och samkönade äktenskap.
Moa Lindholm har stödstrejkat med,
och samtidigt intervjuat, 15-åriga Greta
Thunberg som skolstrejkat för klimatet framför
riksdagshuset i Stockholm. I artikeln skriver Moa också om
maskulinitet och förnekandet av klimatförändringarna.
Gerda Christenson har läst LO-rapporten
"Tid, makt och pengar – Sveriges
jämställdhetsbarometer 2018" och funderar
över vad kvinnors olika utveckling på arbetsmarknaden
egentligen kommer få för betydelse för kvinnorörelsen.
Annina Claesson har tittat närmare
på en rapport om hur Sveriges "feministiska" regerings försök
att driva en "feministisk" utrikespolitik egentligen fungerar och
varför Sverige inte får mer kritik för den politiken.
En internationell konferens om surrogatmödraskap i Sverige
– varför ordnas det i ett land där surrogatmödraskap
inte är tillåtet? Moa Lindholm
har tittat närmare på vad det handlar om.
Efter påtryckningar
från den internationella prostitutionslobbyn lyfte tidningen
ETC ut en publicerad artikel och sålde
ut sitt journalistiska ansvar genom att slå på en enskild
frilansjournalist.
Den artikel av frilansjournalisten
Helena Brors som ETC lyfte bort efter påtryckningar
av prostitutionslobbyn (se ovan) publicerar Kvinnofrontens nyhetsbrevsredaktion
både i protest mot tidningen ETC:s fega agerande och för
att Helena Brors artikel innehåller viktig information om
prostitutionslobbyn,
som många borde få möjlighet att ta del av.
För tio år sedan pratade alla prostitutionsglorifierare
om Tyskland, och hur mycket bättre det var för prostituerade
kvinnor i Tyskland. Sen blev det plötsligt tyst.
Så vad var det egentligen som hände i Tyskland?
I debatten om pornografi får vi ofta höra att det är
skillnad med feministisk porr. Men vad är det?
Moa Lindholm har läst en undersökning av den amerikanska
forskaren och porrmotståndaren Rebecca Whisnant.
Sara Mohammad, ledare för organisationen GAPF (Glöm aldrig
Pela och Fadime), har fått både uppskattande utmärkelser
och hård kritik för att framställa islam som det
stora hotet mot Sveriges kvinnor. Det skriver Gerda
Christenson i sin debattartikel.
Annina Claesson funderar över hur
den gamla falska klyschan "Världens mest jämställda
land" dyker upp gång på gång som en sorts
slogan för varumärket Sverige – och om Sveriges
märkliga nationalistiska självgodhet.
Torun Carrfors ställer frågan
vi alla borde ställa: Ska inte kvinnor i välfärdsyrken
ha en arbetsmiljö som gör det möjligt att både
jobba heltid och behålla hälsan?
Hur radikalt är det egentligen med individualiserad föräldraförsäkring?
Det diskuterar kvinnofrontarna Gerda Christenson
och Sara Ström – apropå
förslaget om en tredje pappamånad.
Kvinnoorganisationerna i Sverige var i slutet av september inbjudna
till Diskrimineringsombudsmannen för en ”DO-dialog
om arbetet för jämställdhet, mot könsdiskriminering”.
Amin Wikman och Fotini
Gerani var där från Kvinnofronten.
Nordens första ”social supermarket” – en
matbutik för fattiga – kommer öppnas i Sverige i
slutet av året. Bland medias hurranden är det viktigt
att komma ihåg varför detta kanske inte är något
att fira. Särskilt inte för fattiga kvinnor.
Det skriver Annina Claesson i en analys.
Texten från en porr-DVD fick den amerikanska feministen,
universitetsprofessorn i filosofi, och anti-porr-aktivisten Rebecca
Whisnant att resonera kring förnedringens – och
samtyckets – roll i mainstreampoornografi.
Under två år har lågavlönade arbetare, framför
allt kvinnor, inom snabbmatskedjorna i USA genomfört återkommande
punktstrejker. I början av september i år hårdnade
både kampen och motståndet – och polisen började
arrestera strejkande runt hela USA.
Läs den andra delen i Gerda Christensons artikelserie
om de snabbmatsarbetande kvinnorna som strejkar i USA.
Det amerikanska uttrycket TERF har nu börjat användas
mot feminister även Sverige – här skriver den engelska
journalisten och bloggaren Sarah Ditum
om vilka följder det kan få för den feministiska
kampen.
Linnéa Bruno från Feministiskt
Initiativ svarar Gerda Christenson om F!:s politik gentemot kvinnojourerna...
...och Gerda Christenson svarar henne: Missförstånd
eller okunskap?
Rose Alliance är en svensk organisation som säger sig
kämpa för prostituerades rättigheter. I debatter
driver de att vi måste skilja mellan "frivillig"
och "påtvingad" prostitution.
Men vilka är de, och vems intressen är det egentligen de driver?
Just nu när detta skrivs pågår de största
strejkerna någonsin inom servicesektorn i USA. Det är
framför allt lågavlönade kvinnor som strejkar. Svarta,
fattiga, ensamförsörjande mammor.
Men vem berättar om dem?
Paloma Goñis artikel om kvinnor
och upplevelsen kring kroppshår har väckt uppmärksamhet
när den publicerats på både spanska och engelska
i sommar. Nu kan du också läsa den på svenska,
här i Kvinnofrontens nyhetsbrev.
Gerda Christenson har läst några
rapporter från Arbetsmiljöverket,
som i kalla siffror berättar om kvinnors arbetsmiljö.
Till exempel att kvinnor har lägre restid till jobb, att kvinnors
arbetssituation är mer tidspressad och att den personliga gränslöshet
som förväntas av kvinnor på jobbet ofta gör
oss sjuka.
Josefin Kjellberg diskuterar kravet på
kvinnors rätt till heltid och skriver: Frågan är
om heltidsarbete med 40 timmar per vecka som norm verkligen är
nyckeln till (feministisk) frigörelse?
Varje år dör 6 - 7 miljoner barn i världen i samband
med eller strax efter förlossning. Det är mer än
Finlands befolkning. Ändå är det att minska barna-
och mödradödlighet de milleniemål som är allra
längst ifrån att uppnås. Ett av hindren är
abortmotstånd.
Gerda Christenson har skrivit en krönika
om varför kvinnojourernas grund i systerskap stärker kvinnor
så mycket mer än samhällets formella hjälpverksamhet
någonsin kommer att kunna göra.
Det är till tjejjourerna de ringer, de barn som på grund
av vårdnadsbeslut i domstol tvingas umgås med våldsamma
pappor. Det skriver My Vingren, verksamhetsledare
på Stockholms Tjejjour.
Frances Tuuloskorpi skriver om att sjukhusen
blivit så skitiga: "Skiten ligger i hörnen som kvarglömda
skuggor av människor som går arbetslösa fast deras
arbete behövs."
Nya riktlinjer för tolkning av socialtjänstlagen gör
att landets kvinnojourer riskerar att hamna på två stolar
– ibland ska de ses som ideella föreningar, ibland som
socialtjänst – med olika regler för både verksamheten
som sådan och för dokumentation, anmälningsplikt
och insyn.
Den officiella
historien är en historia om män. Det är illa nog.
Men när kvinnor trots allt får vara med skildras de ofta
både förminskande och negativt. Gerda Christenson skriver om Deaföreningen,
som har släppt sin rapport om hur landets länsmuseer beskriver
kvinnor i historien.
Hur påverkar rennäringslagen kvinnors och barns villkor?
Det var frågan på Svenska Samernas Riksförbunds
seminarium om rennäringslagen i förhållande till
FN:s kvinnokonvention och barnkonvention.
Patriarkatets historieskrivning om kampen för kvinnors rösträtt
är inte vår. Därför måste varje generation
feminister upptäcka våra förmödrar på
nytt. Om det skriver Gerda Christenson
när rösträtten firar 90 år.
Då och då kommer rapporter i massmedia om kvinnor och
flickor som lockats och lurats från sina hemländer med
löften om välavlönade arbeten och goda levnadsförhållanden
i andra länder, medan det i själva verket handlar om sexuell
exploatering. Den här typen av "trafficking" har
beskrivits som något nytt för vår tid, men så
är det inte, berättar forskaren Hjördis
Levin.
Kvinnor som arbetar inom "hushållstjänstesektorn"
med städning blir ofta sexuellt trakasserade av kunderna. Det
gäller inte minst papperslösa, som kunderna ofta ser som
"fritt byte".
I den offentliga debatten låter det som om individualiserad
föräldraförsäkring är ett självklart
feministiskt krav. Men det är samtidigt
väldigt tyst om hur det har fungerat hittills, med de två
månader av föräldraförsäkringen som redan
nu har låsts till respektive förälder. Vem ser till
de barn som får betala priset för individualiseringen?,
frågar Gerda Christenson i artikeln.
En åklagare ville pröva om det går att samtycka
till grov misshandel. Fallet visar att "samtycket" döms
till förövarens fördel. Det oroar inför en eventuell
ändring av våldtäktslagstiftningen...
Det finns en anledning till att mansmedia inte berättar om
allt feministiskt som händer i andra länder nu. De är
inte förtjusta. Därför måste vi berätta
för varandra och sprida det från kvinna till kvinna:
feminismen lever och frodas!
Partisekreterare Per Schlingmann är den som står bakom
”En guide till nya moderaternas utseende”.
Det ska föreställa en ny ”grafisk profil”,
men de nöjer sig inte med trycksakerna, utan styr sina representanter
även i hur de ska vara klädda och vad de ska säga...
Frances Tuuloskorpi, före detta
fackklubbsordföranden på "Bagarn", skriver
om vad de så kallade "bemanningsföretagen"
betyder för kampen på arbetsplatserna.
Även om artikeln inte är skriven ur kvinnoperspektiv,
är det som Frances skriver om extra viktigt för just kvinnor
– eftersom det blir vanligare och vanligare att just vi kvinnor
jobbar utan fast anställning.
Vinnarna skriver historien, sägs det. Och fortfarande är
vinnarna i samhället män. Därför är historieböckerna
fyllda av kungar och krig – om
män och från ett manligt
perspektiv.
Ska vi hitta några häftiga förmödrar
får vi för det mesta leta själva. Skolans historieundervisning
erbjuder dem i vilket fall inte, skriver Annina
Claesson apropå DEJAs (Delegationen för jämställdhet
i skolan) genomgång av läroböcker i historia.
Bibiana Aído är jämställdhetsminister i den
spanska socialistregeringen. Hon är förmodligen så
långt från Sveriges Nyamko Sabuni som en jämställdhetsminister
kan bli.
Sen Bibiana Aído valdes 2003 har Spanien genomfört
en hel drös lagar och regleringar till förmån för
kvinnor.
I en LO-rapport från förra året berättade
de om hur kön, klass och etnicitet påverkar din siatuation
på arbetsmarknaden – både när det gäller
arbetslöshet, arbetstider och lön.
Försäkringskassan konstaterar att antalet föräldra-försäkringsdagar
som "fryst inne" (det vill säga aldrig tagits ut)
har ökat – för varje ökning av pappadagarna.
Hur ska vi tolka det i förhållande till kravet
på individualiserad föräldraförsäkring?
I september hade den pågående Sexualbrottsutredningen
en hearing med kvinno- och barnrättsorganisationer om "samtycke"
och våldtäkt.
I en rapport från hearingen diskuterar Gerda
Christenson begreppet "samtycke" ur en feministisk
analys och skriver om hur feminister diskuterar i andra länder.
Med utgångspunkt från Kvinnofrontens plattform skriver
Kim Eldinadotter om sina funderingar
kring internationell kvinno-solidaritet. Hon tar exemplet kvinnors
och flickors villkor i Jemen.
Women on Waves är en kvinnoorganisation
med en mycket bestämd uppgift. Utanför länder där
abort är förbjuden ankrar man på internationellt
vatten, och erbjuder både preventiv-medelsrådgivning,
gynekologiska undersökningar och abort.
När journalister recenserat Katrine Kielos bok Våldtäkt
& romantik har de nästan alltid skrivit att feminister
säger/sagt att våldtäkt handlar om makt, inte om
sex. Det visar att de inte vet ett dugg om feminism.
I själva verket har både feministiska
aktivister och forskare nästan alltid drivit motsatsen: att
våldtäkt är sexualiserat
våld...
I Farmacifackets tidning (5/2007) får kvinnor lära sig
meningen med "individuell lönesättning". "Nu
får ni tuffa till er lite" lyder rubriken. Och
så får läsarna 10 råd inför förhandlingen.
Här kan du läsa Farmacifackets råd
– och Kvinnofrontens kompletterande råd...
Mammor tar ut nästan all föräldraledighet. Pappor
är mest föräldralediga på sommaren. (Och i
vissa län även under älgjakten.) För att få
fler pappor att ta ut föräldraledigt måste man höja
taket i föräldraförsäkringen, sa politiker –
och gjorde just det.
Vad hände då?
I en debatt i tidningen Arbetaren drev Vänsterjuristerna i
Uppsala att våldtäktslagen skulle ändras, så
att "samtycke" skulle bli grunden – så är
lagen formulerad i exempelvis Storbritannien och Irland.
Men vad skulle en sådan lagändring egentligen
innebära?
Mitt i Paris finns Jardin du Luxembourg, en park där de vanliga
parisarna (som inte har råd att åka till fina landsställen)
håller till på helgerna, och ofta i veckorna också.
Där spelar musikkapell i paviljonger vid kaféerna, där
kan barnen segla gammaldags segelbåtar i fontänen, där
finns små konstutställningar i det fria, och där
finns marmorstatyer av fint folk runt hela parken.
...men vänta nu? Vad är det med statyerna?
"Småflickor i rosa och pojkar i blått –
det är väl självklart? Okej, visst har man hört
om 1970-talets unisex-mode – men det är ju länge
sen nu. Och förutom på det galna 70-talet har det alltid
varit blått för pojkar och rosa för flickor. Ju.
Va? Tvärtom!!!???"
Gerda Christenson gör ett försök att
reda ut hur det egentligen var.
Den
som är medlem i Kvinnofronten kan läsa många fler artiklar
– i Nyhetsbrevet som i pappersform kommer hem i brevlådan
hos alla medlemmar...
Läs mer genom att klicka HÄR.
Kvinnofrontens nyhetsbrev - puffrad
Bli
medlem!
Som medlem i Kvinnofronten får du nyhetsbrevet direkt hem
i brevlådan!
Läs mer HÄR!
