Grundlagsskyddad
abort
– bra eller luring?
Som
första land i världen införde Frankrike nu i vår
grundlagsskyddad abort. I mansmedia framställdes det som
en stor seger för kvinnor. Men är det verkligen det,
eller är det ännu en luring? Vad innebär egentligen
att grundlagsfästa aborträtten?
Den första som här i Sverige offentligen
drev att aborträtten borde grundlagfästas var Ebba
Busch (KD). Det var vid något tillfälle då
KD återigen fick kritik för att de lagt förslag
om att begränsa kvinnors rätt till självbestämd
abort: Vadå, kritisera inte oss, vi vill ju till och med grundlagsskydda
aborträtten!
|
Det faktum att kravet kom från KD kunde ju vara
skäl nog att få folk att fundera. Men avledningsmanövern
verkar ha fungerat. När Frankrike nu i vår gjorde just
det, alltså grundlagsskyddade aborträtten, beskrevs det
i medierna som en stor framgång för kvinnor. Ingen ställde
den självklara frågan: Vad innebär
egentligen att grundlagsfästa aborträtten?
Vad betyder det?
Några som velat få svar på den frågan är
däremot KLF, Sveriges
Kvinnliga Läkares Förening, som tillsammans med
SKO, Sveriges
Kvinnoorganisationer, ordnade ett webbinarium
om grundlagsskyddad abort i höstas (2023).
Den första de då frågade var en jurist.
Han förklarade att Sverige idag har ett internationellt sett
starkt skydd för aborträtten, men att den samtidigt är
reglerad i en vanlig lag, och precis som med alla andra lagar kan
abortlagen idag förändras genom ett enkelt beslut i riksdagen.
Principen är att det som däremot finns i grundlagen inte
kan tas bort genom ett enkelt beslut i riksdagen.
Men samtidigt är det inte riktigt så enkelt. Vår
grundlag brukar endast ta upp generella rättigheter och inte
styra på detaljnivå. En rättighet kan då
skrivas in i grundlagen negativt –
som att man inte får begränsa
att en kvinna har rätt till abort i enlighet med regleringen
i abortlagen, eller positivt –
att man slår fast att en kvinna ska
ges tillgång till abort under de förutsättningar
som anges i abortlagen. Den positiva varianten ger då i allmänhet
lite starkare skydd.
Men oavsett vilken form man väljer – positiv
eller negativ rätt – betyder det alltså att det
skydd som ges via grundlagen i så fall bara gäller att
en kvinna ska ha rätt till abort, inte under
vilka förutsättningar hon ska ha det, som exempelvis
vilken vecka som gäller för när kvinnan har rätt
till abort. Det lär fortsätta regleras i vanlig lag, som
alltså kan ändras på samma sätt som idag.
Formellt är aborträtten då starkare
om den blir grundlagsskyddad, men i praktiken är den knappast
det. Han tog exempel på hur abort i praktiken ju blir omöjligt
om gränsen för det sätts vid exempelvis 5 veckor.
Det sättet att begränsa via lag har vi numera
också kunnat se konkreta exempel på, bland annat från
USA.
Fler begränsningar
I en artikel
i tidningen ETC tog Veronica Palm
(S) nyligen upp fler exempel på hur aborträtten kan begränsas
även om den är inskriven som formell rättighet i grundlagen.
Exempelvis kan den tas bort från sjukförsäkringen,
så att den som behöver abort måste betala full
kostnad. Politikerna kan begränsa var vården ges, exempelvis
endast på ett par kliniker i landet, som endast har öppet
på vardagar och stängt på sommaren.
Man kan införa tvång på psykologsamtal
i syfte att avstyra abort, förbjuda information om abort, och
ta bort sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna. Man kan införa
sådan "samvetsfrihet" som Norge har infört,
som innebär att sjukvårdspersonal ska kunna vägra
utföra aborter, och som riksdagsledamöter från såväl
KD som SD har lagt motioner om i riksdagen här.
Alla de sätten att inskränka aborträtten
har vi sett exempel på i andra länder. Men skydd för
allt detta går alltså inte att få via en övergripande
skriven grundlag, det är lika lätt att inskränka
oavsett.
På webbinariet var det tydligt att deltagarna
såg förslaget som en typisk meningslös "quick
fix".
1. Det representanterna för vårdpersonalen
kände inför det var mest oro.
Förnyelse av abortlagen
Det som däremot efterfrågas av läkare, sjuksköterskor
och barnmorskor är att abortlagen ska moderniseras utifrån
att så mycket i vården har förändrats sedan
abortlagen infördes 1975. Några av de frågorna
finns med i den andra utredningen som pågår nu, och
som de också berättade om på webbinariet.
Det gäller exempelvis att medicinsk abort ska kunna
göras av kvinnan själv i hemmet, och att barnmorskor ska
kunna ta mer av ansvaret för medicinsk abort.
De tog även upp den skrämmande utvecklingen
att allt fler sena aborter avslås idag. Det gäller ju
få aborter, men för de utifrån sociala indikationer
har avslagen fördubblats, trots att det handlar om de som av
olika skäl bara inte kan ta emot ett barn.
Mänsklig rättighet?
På webbinariet fick juristen även frågan om det
finns något annat som kan göras för att stärka
aborträtten. Han svarade att abort idag inte
är erkänt som en mänsklig rättighet
i de internationella dokument som finns. Bästa sättet
att stärka aborträtten var enligt honom troligen om den
kunde stärkas genom sådana dokument. Exempelvis får
ingen nationell svensk lag strida mot Europakonventionen.
– Så skulle Europadomstolen
stärka rätten till abort, så skulle det betyda väldigt
mycket för aborträtten i Europa.
Kanske är det vad vi borde jobba för på
sikt.
Men nu närmast behöver vi hålla koll
på de två utredningarna som berör abort, som kommer
att läggas fram inom det närmaste året. För
då kan det hända att de två mest bakåtsträvande
partierna KD och SD försöker smyga in begränsningar
av aborträtten, gömda bakom ett låtsat stärkt
skydd genom grundlagen. Så då gäller det att vi
är vaksamma och kan försöka motverka det!
Gerda Christenson
Not:
1. "quick
fix" – istället för att verkligen försöka
hitta lösningar på komplicerade frågor lanseras
en enkel lösning som ska ge resultat direkt – används
av politiker idag för att framstå som handlingskraftiga
och/eller för att tysta kritik, men "lösningen"
är i bästa fall är meningslös, och kan i värsta
fall tvärtom förvärra.
|