Nummer 2/2013

Spännande fakta i sammandrag

Arbetsmiljöverket har ett uppdrag som innebär att de fram till 2015 ska studera kvinnors arbetsmiljö. Hittills har de publicerat flera rapporter inom ramen för det uppdraget. Gerda Christenson har läst några av dem som har kommit hittills.

Hör du till alla som gått på myten om att Sverige ändå är ett så jämställt land? I så fall blir du kanske förvånad över att få veta att Sverige faktiskt har Europas näst mest könsuppdelade arbetsmarknad.

  Precis motsatsen till jämställt, alltså – näst sämst på jämställdhet när det gäller den grejen. Endast Finland är värre. Det och mycket annat kan du få veta om du läser Arbetsmiljöverkets rapporter i deras satsning om kön och arbets- marknad.

Gränslöshet

Rapporten Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation av Annika Vänje, som Arbetsmiljöverket givit ut nu i vår, är en sammanställning av massor av forskning. Jättespännande.

  Till exempel tar hon upp det här en brukar få höra om att kvinnor är sämre på att sätta gränser på jobbet. Eller som hon lite krångligt uttrycker det:

  Kvinnor tenderar även att ha en gränslöshet mellan sig själva som individer och den arbetsorganisation de verkar i, vilket i kombination med en social underordning bland annat kan leda till att kvinnor i högre grad tenderar att skuldbelägga sig själva än vad män gör.

  Och så blir vi sjuka av det. Men istället för att fortsätta skuldbelägga kvinnor för den gränslösheten, visar hon på forskning om hur själva arbetsorganisationen inom typiska kvinnojobb förutsätter gränslöshet.

Osynligt arbete

Arbetslivet har på senare år allt mer inriktats på "effektivisering" med "resultatfokus". Det finns forskning som visar att för att arbetsplatserna ändå ska fungera, så förlitar sig organisationen på "individers emotionella och osynliga arbete".

  Det betyder att det som står i arbetsbeskrivningen – och som du får lön för – inte täcker det som du förväntas göra.

  Det osynliga, men förväntade, jobbet delar forskare in i tre delar: bakgrundsarbete, empatiskt arbete och emotionellt arbete.

  Det emotionella handlar bland annat om vad de kallar relationsarbete. De visar att det vård- och omsorgsarbete som utförs av biträden, undersköterskor och sjuksköterskor inte bara är fysiskt tungt jobb, utan också emotionellt tungt.

  Vårdpersonalen förväntas kunna hantera att de använder sina egna kroppar i kontakten med patienternas kroppar. De förväntas hantera att arbetet även innehåller "fysisk kontakt med patienter inom tabubelagda intima områden, det vill säga utanför vad som är passande enligt den sociala normen".

  Vårdpersonalen förväntas hantera sina egna och i viss mån patienternas känslor inför det. Dessutom förväntas de kunna styra sina känslor inför allt annat i relationerna, och inte låta sig påverkas av kön, klass och andra "intersektionaliteter" (som forskarna kallar det).

  Det osynliga emotionella arbetet ses inte som den del av arbetet som det är, men ju mer nedskärningar, desto viktigare blir det att arbetstagaren engagerar sig med sitt emotionella arbete för att jobbet ska fungera.

  "En form av gränslöshet uppstår därmed mellan betalt och obetalt arbete samt individens offentliga och privata identitet."

  Så nästa gång du tänker att det är dig det är fel på, försök istället tänka att det är arbetsorganisationens inbyggda kvinnoförtryck!

Starka kvinnor

Det fanns en massa annat intressant i just den rapporten. Bland annat om kvinnors och mäns fysiska styrka. Det är svårt att mäta skillnader när vi enligt könsnormerna tränar upp olika delar av kroppen. Hur ska vi kunna veta hur stora de fysiska skillnaderna

mellan könen faktiskt är, om vi inte kan veta vad vi skulle klara om vi tränat just en viss sak mer?

  Ett exempel som det finns forskning om är maraton och hur kvinnors respektive mäns olika rekordtider har förändrats.

  Fram till 1960-talet, då få kvinnor sprang maraton, var kvinnors rekordtider på drygt 3 timmar, medan mäns var på cirka 2 timmar och 10 minuter. Men till 2012 hade kvinnor förbättrat sin tid med en timme, medan män bara lyckats bli 5 minuter

snabbare. Plötsligt var skillnaden inte mer drygt 10 minuter. Slutsats: de biologiska könsskillnaderna var plötsligt inte så stora längre = det handlade inte bara om biologi.

Högre krav på kvinnor

Tillbaka till arbetsmiljön. Det är så mycket som påverkar kvinnors arbetssituation och sjukdom, även saker som är utanför själva arbetet.

  Forskare har konstaterat att några klara skillnaderna mellan könen är:

• kvinnors arbetssituation är mer tidspressad och innehåller fler hinder i det vardagliga arbetet.

• kvinnor har längre restid och har högre krav på närvaro i arbetet.

• kvinnor har sämre "psykosocial arbetsmiljö och karriärutveckling".

• kvinnor har större ansvar för att familj och hem fungerar och lägger ner mer tid per vecka på obetalt arbete i hemmet.

• kvinnor har mindre tid till egen fritid och avkoppling.

På plussidan fanns att:

• kvinnor har ett större socialt nätverk än män, och större inflytande över när hemarbetet ska utföras.

Män är mer nöjda

Även den psykiska hälsan är undersökt på olika sätt, och i rapporten redovisar de bland annat en undersökning i Östergötland, där en femtedel av alla arbetande uppgav att de mådde dåligt psykiskt.

  "Av de som ansåg sig glada, harmoniska och fulla av energi var de flesta män. Motsatsen, det vill säga rapporteringar om trötthet och ledsenhet, kom från en majoritet av kvinnor."

  Ett klart problem för kvinnors välmående på jobbet var att kvinnor ofta inte ses som "självklara kompetensbärare" av omgivningen. Och om du inte får bekräftat att du gör ett bra jobb, kan det vara svårt att själv känna det så.

  Tidigare forskning har visat "att män tenderar att överskatta och kvinnor att underskatta sitt kunnande i arbetslivet". Alltså borde kvinnor hela tiden få massor av beröm på våra jobb, för att få oss att fatta att vi är mycket mer kompetenta än vi tror!

Skapa manlighet

Ett annat intressant kapitel handlade om "exkludering och inkludering" på arbetsplatserna, sett utifrån kön.

  Där redovisades bland annat ny spännande forskning som pekade mot att medelklassmäns ovilja att dela på föräldraledigheten inte bara handlar om ekonomiska villkor utan också om maskulinitetsbyggande och stärkande av den egna självkänslan.

Arbetsmarknad

Drygt 2 miljoner kvinnor i Sverige yrkesarbetar.

Sverige har Europas näst mest könsuppdelade arbetsmarknad.

De vanligaste jobben för kvinnor finns inom utbildning. Näst vanligast är omsorg och sociala tjänster.

Arbetsmiljö

Kvinnor har mer sjukfrånvaro än män.

Fler kvinnor än män måste sluta sitt arbetsliv i förtid på grund av hälsoskäl.

Kvinnor anmäler fler arbetsskador än män.

Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar än män. Den vanligaste är belastningsskador.

Större arbetsolyckor är det enda område där det är fler män som anmäler. De gör sig illa på maskiner, verktyg och transportutrustning, medan kvinnor råkar ut för fallolyckor.

Kvinnor skadar oftast höft, ben och fötter, medan män skadar händer.

Omsorg

Under de senaste tio åren har var fjärde plats inom äldreomsorgen försvunnit.

Cirka 400 000 personer ger dagligen omsorg åt en anhörig. 100 000 av dem har gått ner i arbetstid för att göra det.

De flesta av dem är kvinnor.

På ålderns höst

Varannan kvinna som går i pension idag tvingas leva på garantipension = mellan 4.900 och 5.500 kronor i månaden (efter skatt).

Mellan 1980–2000 ökade livslängden betydligt för män med låg utbildning och låg inkomst. Motsvarande gällde inte kvinnor i samma situation.

  För att höra hemma i arbetsgemenskapen ska du visa att du är "man". Det anses manligt att vara tävlingsinriktad och att hålla ett högt tempo. Att göra traditionell karriär blir också ett sätt att visa sin manlighet och därför är många män villiga att arbeta långa dagar och resa mycket. Sånt som familj anses inte ha med jobbet att göra. Genom att ställa upp på manlighetsnormen får en man bekräftelse både som kompetent arbetare och som man, och det stärker självkänslan.

Sjuknärvaro

Jag måste också ta upp något av det som står om sjuknärvaro, ett begrepp som nu verkar ha blivit helt vedertaget.

  Rapporten problematiserar hur en ska mäta hälsa. Idag mäts den oftast utifrån sjukfrånvaro. Men ju mer försämrad anställningstrygghet, försämrad sjukförsäkring, ökad övertid med mera, desto mer går vi till jobbet även när vi är sjuka. Det är vanligt att vi går till jobbet trots "rygg- och nackproblem samt utmattningstendenser". Det är alltså just sånt som kvinnor sen blir långtidssjukskrivna för.

  Rapporten innehåller dessutom en del förslag på vad en kan göra åt allt det här, men det får jag skriva om en annan gång!

Utbredda brister på kvinnoarbetsplatser

Avslutningsvis vill jag bara ta upp nåt litet från en annan av rapporterna: Rapport 2013:07 –Nationell tillsyn 2012 – Ergonomi i kvinnors arbetsliv.

  Hösten 2012 och våren 2013 har Arbetsmiljöverkets inspektörer besökt 717 företag och organisationer "där manuell hantering eller repetitivt arbete förekommer".

Allt material där inte annat anges:
© Kvinnofronten