«  Tillbaka

Den socialdemokratiska lokalföreningen i Lahti.

1906 bytte Arbetarkvinnoförbundet namn och delvis inriktning, när de blev Suomen sosialidemokraattinen naisliitto (Finlands socialdemokratiska kvinnoförbund).

  Tidningen Työläisnainen (Arbetarkvinnan) gavs ut som veckotidning, men när första världskriget bröt ut upphörde utgivningen. Den började ges ut igen vid årsskiftet 1917-1918, men gjorde ett nytt uppehåll under inbördeskriget. Från 1919 gavs den ut regelbundet igen.

  Kvinnoförbundet hade från start parollen Socialismen skall föras in i hemmen. För att kvinnor skulle kunna ta lika del i samhället måste "hemhushållningen" omorganiseras. Därför höll förbundet kurser i matlagning, handarbete, konservering med mera. Samtidigt fick de deltagande "husmödrarna" ta del av propagandamaterial. Handarbetscirklar kan lätt omvandlas till diskussionscirklar, som kan ta upp "samhällsföreteelser och organisationsspörsmål", konstaterade de i en broschyr från 1938.

Kvinnor på en av hemkunskapskurserna som förbundet ordnade.

  Förbundet ordnade gärna fester då de också höll tal och föredrag. De ordnade sommarläger och startade sommarhem, där trötta kvinnor (både yrkesarbetande och "familjemödrar") kunde få gå till dukat bord en vecka eller två för att vila upp sig och umgås med andra. Sådana sommarhem som hade startats av socialdemokratiska kvinnor fanns på 1930-talet i bland annat Tammerfors, Helsingfors, Viborg, Björneborg, Åbo, Kotka och Jyväskylä.

  Viktiga frågor var facklig organisering – med kamp för bättre arbetsvillkor och högre löner, skolfrågor, bra bostäder och sociala frågor, inklusive kamp mot prostitution.

Fram till finska inbördeskriget var kvinnoförbundet pacifistiskt. Men under inbördeskriget deltog flera på den röda sidan. Det fick till följd att många av de ledande dödades, flydde till Sovjet och/eller sattes i fängelse.

Förbundets första ordförande Ida Aalle-Teljo hörde till dem som flydde för att slippa dödas, men som greps och fängslades 1919.

  Det ledde också till allt mer konflikt inom förbundet. 1920 splittrades det därför i två. De som var mer traditionellt socialdemokratiska bildade Suomen Sosialidemokrattinen Työläisnaisliitto (Finlands Socialdemokratiska Arbetarkvinnoförbund) med Miina Sillanpää som ordförande.

  1923 las Finlands socialdemokratiska kvinnoförbund ner. Socialdemokratiska Arbetarkvinnoförbundet fortsatte. Genom åren verkar de socialdemokratiska kvinnorna sedan ha splittrats och gått ihop igen ett antal gånger.