| « 
               Tillbaka  Den socialdemokratiska lokalföreningen i Lahti.
 1906 bytte Arbetarkvinnoförbundet 
              namn och delvis inriktning, när de blev Suomen 
              sosialidemokraattinen naisliitto (Finlands 
              socialdemokratiska kvinnoförbund).
  
  Tidningen 
              Työläisnainen (Arbetarkvinnan) 
              gavs ut som veckotidning, men när första världskriget 
              bröt ut upphörde utgivningen. Den började ges ut 
              igen vid årsskiftet 1917-1918, men gjorde ett nytt uppehåll 
              under inbördeskriget. Från 1919 gavs den ut regelbundet 
              igen. 
  Kvinnoförbundet hade från start parollen 
              Socialismen skall föras in i hemmen. 
              För att kvinnor skulle kunna ta lika del i samhället måste 
              "hemhushållningen" omorganiseras. 
              Därför höll förbundet kurser i matlagning, handarbete, 
              konservering med mera. Samtidigt fick de deltagande "husmödrarna" 
              ta del av propagandamaterial. Handarbetscirklar kan lätt omvandlas 
              till diskussionscirklar, som kan ta upp  "samhällsföreteelser 
              och organisationsspörsmål", konstaterade 
              de i en broschyr från 1938.
  Kvinnor på en av hemkunskapskurserna som förbundet ordnade.
 
 
   Förbundet 
              ordnade gärna fester då de också höll tal 
              och föredrag. De ordnade sommarläger och startade sommarhem, 
              där trötta kvinnor (både yrkesarbetande och "familjemödrar") 
              kunde få gå till dukat bord en vecka eller två 
              för att vila upp sig och umgås med andra. Sådana 
              sommarhem som hade startats av socialdemokratiska kvinnor fanns 
              på 1930-talet i bland annat Tammerfors, Helsingfors, Viborg, 
              Björneborg, Åbo, Kotka och Jyväskylä.
  Viktiga frågor var facklig organisering – 
              med kamp för bättre arbetsvillkor och högre löner, 
              skolfrågor, bra bostäder och sociala frågor, inklusive 
              kamp mot prostitution.
 
  
  Fram 
              till finska inbördeskriget var kvinnoförbundet 
              pacifistiskt. Men under inbördeskriget deltog flera på 
              den röda sidan. Det fick till följd att många av 
              de ledande dödades, flydde till Sovjet och/eller sattes i fängelse.  
  Förbundets första ordförande Ida 
              Aalle-Teljo hörde till dem som flydde för att slippa 
              dödas, men som greps och fängslades 1919. 
 
   Det ledde 
              också till allt mer konflikt inom förbundet. 1920 splittrades 
              det därför i två. De som var mer traditionellt socialdemokratiska 
              bildade Suomen Sosialidemokrattinen Työläisnaisliitto 
              (Finlands Socialdemokratiska Arbetarkvinnoförbund) 
              med Miina 
              Sillanpää som ordförande.
  1923 las Finlands socialdemokratiska kvinnoförbund 
              ner. Socialdemokratiska Arbetarkvinnoförbundet fortsatte. Genom 
              åren verkar de socialdemokratiska kvinnorna sedan ha splittrats 
              och gått ihop igen ett antal gånger.
 
  |