«
Klassöverskridande nätverk
Ellen Key, initiativtagare till Tolfterna, fotograferad 1910.
Foto: Rudolf Dührkoop.
Det var Ellen
Key och hennes kompis Amalia Fahlstedt
som tog initiativ till nätverket Tolfterna
i Stockholm 1892. Ellen Key hade inspirerats av strykerskan Anna
Söderberg, som hon träffat när hon föreläst
på Arbetarinstitutet.
Syftet var att skapa en mötesplats där kvinnor
från olika klass och sammanhang
kunde mötas för att diskutera de frågor som var
aktuella i slutet av 1800-talet. Det gällde sådant som
att kvinnor inte hade rösträtt, inte alltid fick bestämma
över sin egen ekonomi (gifta kvinnor var inte myndiga), och
om hur kvinnor behandlades på arbetsplatserna.
Tolfterna ordnade lättsamma samkväm med té,
föredrag och diskussioner, som utgick från utbyte av
egna erfarenheter. Tanken var att det skulle fungera folkbildande
för alla över klassgränserna.
Namnet Tolfterna kom av
att Ellen och Amalia bjöd in sina vänner – mest
borgarkvinnor – som delade upp sig i grupper om tolv. De ordnade
sedan föredrag och bjöd in deltagare från arbetarklassen.
Det växte snart till sex olika Tolfter där ett femtiotal
kvinnor deltog varje gång, från fina Östermalmsdamer
till arbetarkvinnor på Söder.
På Samkvämen kunde de även
ha högläsning, spel, lekar, dans och musik. De arrangerade
även vårutflykter, julfester och liknande. Sammantaget
var omkring 500 kvinnor medlemmar, som deltagare eller ledare.
Bland de mer kända fanns socialdemokrater som Elin
Engström och Anna
Lindhagen samt liberaler som Kerstin
Hesselgren och Anna Whitlock. Ellen
Key själv deltog varje gång hon var i Stockholm.
Det
klassöverskridande arbetet var inte enkelt att genomföra,
men konstigt nog fungerade det ofta. Kanske för att de inte
behövde enas om någonting, Tolfterna var ju bara till
för menings- och erfarenhetsutbyte.
Hattsömmerskornas bokklubb
på utflykt i Lilljansskogen 1903.
Alla var medlemmar i Tolfterna.
Foto: Kungliga biblioteket.
Ellen
Key hade redan när hon flyttade in i sitt hem "Strand"
vid Vättern bestämt att det efter hennes död skulle
bli ett vilohem för arbetarkvinnor. Därför startade
hon 1914 stiftelsen "Strands vilohem
för arbetande kvinnor", där Elin Engström
blev styrelsemedlem. Efter att Ellen Key dött 1926 började
Tolfterna bjuda in "vilobehövande arbeterskor" till
några veckors sommarsemestrar på Strand. Medlemmar i
Tolfterna hade förtur. Där kunde de få vila ut,
och sätta sig vid dukat bord när det var dags att äta,
vilket förstås var mycket uppskattat. (Än idag går
det att ansöka om att få bo på Strand och vila
upp sig.)
Med åren minskade engagemanget i Tolfterna, men
föreningen fanns kvar ända fram till 1965.
Ellen Keys stipendium
för att få bo på Strand går att ansöka
om hos stuftelsen.
|