«  Norsk rösträttskämpe och arbetarpolitiker

Petra Gregorine Fernanda Thomesen föddes den 15 augusti 1862 i Sannidal och växte sedan upp i Kragerø i Norge. Hon var yngsta dotter av nio barn till en skeppsredare och fick en traditionell borgerlig uppväxt. Hon utbildade sig till guvernant och tog examen 1882.

  Redan under skoltiden hade Fernanda lärt känna Anna Bugge och Cecilie Thoresen, och hon gick med i den diskussionsklubb som de startade. Diskussionerna där ledde till att de tog initiativ till startandet av NKF, Norsk Kvinnesaksforening.

  Men samma år som hon tog examen gifte sig Fernanda men en redaktör och följde med honom till Bergen. Efter något år flyttade de tillbaka till Oslo, och familjen fick två barn.

  Fernanda blev trots sin borgerliga bakgrund allt mer vänster. Hon gick med i Det Norske Arbeiderpartiet och engagerade sig för strejken som tändsticksarbeterskorna genomförde 1889. Hon blev då också ordförande för det första fackförbundet för kvinnor i Norge: Kvinnelige fyrstikkarbeideres forening.

I samband med strejken hade Fernanda mött läkaren och arbetarpolitikern Oscar Nissen. De var bägge gifta och hade barn på var sitt håll, och det att de skilde sig och gifte om sig med varandra 1895 var en stor skandal på sin tid. Det sägs att de var tvungna att resa till Sverige för att hitta någon som ens ville viga dem.

  Fernanda Nissen var väldigt engagerad i kampen för kvinnors rösträtt och när LKSF, Landskvinnestemmerettsforeningen, bildades 1998 var hon en av initiativtagarna. Vid den tiden skrev hon om litteratur och teater i tidningen Social-Demokraten och i kvinnotidningarna Urd och Hjemmenes Vel. Hon var även aktiv i Arbeiderpartiets Kvindeforbund och 1909 blev hon dessutom redaktör för deras nystartade tidning Kvinden (som senare bytte namn till Arbeiderkvinden). Hon jobbade också som översättare, och 1913 blev hon en av de första filmcensorerna i Norge.

Den enda som är känd på bilden är Fernanda Nissen längst till höger. Vad för
möte det är vet ingen, men sticka har väl kvinnor gjort på alla slags möten?

Förutom kvinnors rösträtt var Fernanda Nissen engagerad i allt som kunde förbättra den sociala situationen för folk: barnhem, ålderdomshem, BB, barnmorskornas villkor, sexualupplysning, folkbibliotek, tjejers rätt till utbildning, folkteater, och att det skulle finnas gröna parker att vila sig i överallt. Hon valdes in i kommunledningen i Oslo 1908, och 1916 fick hon flest röster av alla som valdes till kommunfullmäktige, så hon var en otroligt populär politiker.

  Fernanda Nissen dog av lunginflammation på en resa med en väninna i Tyskland den 3 april 1920, 57 år gammal.

I Norge finns två gator uppkallade efter henne, Fernanda Nissen gate i Oslo och Fernanda Nissens vei i Trondheim. I Oslo finns också Fernanda Nissens skole och en byst av henne restes i Torshovsparken 1931.