«  Grundade Svenska Barnmorske-förbundet

Johanna Mariana Bovall föddes den 21 juli 1837, som det sjätte levande barnet i en fattig familj i Närke. Hennes mamma dog vid en senare förlossning, på grund av okunnighet hos jordemodern*. Johanna sa senare att hennes enda minne av mamman var begravningen.

  Johanna Bovall gick bara ett år i skolan, eftersom henne pappa ansåg att lärdom var för pojkar. Men pappan dog när Johanna var i tidiga tonåren. Då reste hon till Stockholm och fick jobb som hembiträde. Där hade hon en sån tur att hon hamnade hos en kvinna som både lät henne läsa sonens skolböcker och allt som Johanna ville bland hemmets övriga böcker. Denna kvinna övertalade också Johannas äldre bror, som var förmyndare för Johanna, att ge henne ekonomisk hjälp så att hon kunde få chansen att studera till barnmorska. Vid 21 års ålder tog Johanna examen.

  Efter barnmorskeexamen arbetade Johanna Bovall på Gustafs- och Carlbergs kopparverk i Åre. Där skötte hon dessutom via "korrespondens med provinsialläkaren" platsens apotek. Men gruvolyckor var vanliga och Johanna tyckte inte att hon kunde hjälpa de utsatta tillräckligt. Därför vidareutbildade hon sig till fältskär** – i och med att hon som första kvinna i Sverige tog fältskärsexamen 1863 blev hon samtidigt den första kvinnan i Sverige som var utbildad kirurg. Sen återvände hon till gruvsamhället.

Men det var som barnmorska Johanna Hedén egentligen var verksam och det var där hon hade sitt engagemang. 1867 fick hon möjlighet att arbeta som instruktionsbarnmorska vid barnmorskeläroverket i Göteborg. Samtidigt lärde hon sig flera "främmande språk" – eftersom hon ville ha tillgång till lite mer facklitteratur. Hon utvecklade också egna metoder för att snabbt få ut moderkakan och för att stoppa störtblödningar. Under den tiden hann hon även träffa sin blivande man och gifta sig.

  Då var livet hårt mot Johanna. Hon fick en dotter vid drygt 40 års ålder, men dottern dog i en tarminfektion innan hon fyllt 1 år. Bara ett halvår efter dotterns död dog även Johannas man, i lunginflammation.

  Johanna Hedén engagerade sig starkt i sitt
yrke, som på den tiden inte alls värderades högt.
1885 tog hon initiativ till bildandet av Göteborgs Barnmorskesällskap – den första och äldsta yrkesorganisationen (fackförbundet) för kvinnor i Sverige. Och redan ett år efteråt bildades riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet, även det på Johanna Hedéns initiativ.

  Det var också hon som drev på för att förbundet 1888 skulle starta sin tidskrift Jordemodern. Den ges ut än idag. Johanna Hedén skrev ofta i Jordemodern, bland annat i sin återkommande spalt "Syster Stork".

Det som inte är lika känt om Johanna Hedén är att hon också var organiserad feminist. Hon var med både i FBF, Fredrika Bremer-förbundet, och i den mer radikala organisationen Göteborgs kvinnoförening, som även gav ut tidningen Framåt!. I en artikel under pseudonymen "Folke" skrev Johanna Hedén en kritik av det förslag som Fredrika Bremer-förbundets ordförande Sophie Leijonhufvud Adlersparres (kallad Esselde) hade lagt om "sjukvårdsvärnplikt" för kvinnor. Artikeln visar att Johanna Hedén – till skillnad från Esselde – såg på samhället ur fattiga kvinnors perspektiv.

  1892 flyttade Johanna Hedén till Örebro, där hon bodde tillsammans med Klara Norberg på en gård de ägde tillsammans.

  Johanna Hedén samlade på facklitteratur på flera språk och jobbade fram flera historiska översikter. Men allt hennes unika material, som hon samlat under 30 års hårt arbete, förstördes vid en brand 1893. Det som finns kvar är hennes texter i Jordemodern, som hon skrev i ända fram till sin död.

Statyn av Johanna Hedén är gjord av Inga-Louise Lindgren.

  Johanna Hedén dog den 10 december 1912. I Göteborg finns en gata uppkallad efter henne: Johanna Bovalls gata.

* Jordemoder = ålderdomligt uttryck för barnmorska.
** Fältskär = ålderdomligt begrepp för nån som utförde enklare kirurgiska ingrepp.

En intervju med Johanna Hedén i tidningen Idun nr 30/1895 finns hos KvinnSam – Nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Svenska Barnmorskeförbundet: 300 år i livets tjänst.

Lisbeth Larsson (red): Hundrade och en Göteborgskvinnor.