«
Tillbaka
![Foto av ett antal kvinnor som står olika högt som på en kulle, men endast ansikten och halva kroppar syns. Till höger ett plakat med text på iriska. Till vänster syns ett huvud av en polis i kask mitt i.](../../Bilder/Special/Organisationer/IWFL/iwfl-hyde-park-1912.jpg)
Medlemmar i IWFL i Hyde Park i London 1912.
Hanna Sheehy-Skeffington syns i mitten. Foto: Christina Broom.
![Rubrik: Irish Women's Franchise League](../../Bilder/Rubriker/rub-org-iwfl.png)
Irish
Women's Franchise League bildades i Dublin i november 1908.
Bland initiativtagarna fanns Hanna
Sheehy-Skeffington och Margaret
Cousins. De hade tidigare varit med i det laglydiga och mer
konservativa IWSLGA, Irish
Women's Suffrage and Local Government Association, men var
trötta på att det inte hände något.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
IWFL var en organisation för kvinnors rösträtt,
men bara på samma villkor som för män då,
det vill säga för dem med tillräcklig inkomst. Den
var inte heller endast för kvinnor, utan öppen även
för män. Både Hannas och Margarets män hörde
till de aktiva.
![Rockmärke med grön text där det står "Votes for Women" och "I.W.F.L."](../../Bilder/Special/Organisationer/IWFL/iwfl-marke.png) ![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
De valde påskliljan till IWFL:s symbol och därför
blev gul den färg som för dem stod för kvinnors rösträtt.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
Det var inte självklart att kräva rösträtt
för kvinnor i Irland då. Många ansåg att
det var fel att ställa krav på rösträtt för
kvinnor av den brittiska staten, eftersom irländska kvinnor
inte borde vilja ha någonting av fienden – rösträtt
för kcinnor skulle komma automatiskt med det fria Irland. Men
Hanna Sheehy-Skeffington svarade att irländska män var
starkt patriarkala och knappast skulle ge bort makt när de
fick den, om inte kvinnor krävde det. Därför, skrev
hon, var det dags att kvinnor för första gången
kämpade för något för sin egen skull.
![Foto på en pappersram av fyra kvinnor som går i bredd på en gata, de har hattar och kappor på sig](../../Bilder/Special/Organisationer/IWFL/iwfl-utslappta-ram.jpg)
IWFL-medlemmar nyss utsläppta från fängelset. Hanna
längst till höger.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Precis
som WSPU,
Women's Social and Political Union,
i Storbritannien använde IWFL olagliga metoder i kampen, som
fönsterkrossning och stenkastning. IWFL brände också
upp brevlådor, stoppade ner glassplitter i dem och hällde
syra på gräsmattorna på golfklubbar. Och precis
som i Storbritannien sattes de i fängelse, där de hungerstrejkade
och tvångsmatades. Många
av kvinnorna i IWFL drabbades av vad som kallades "The
Cat and Mouse act", men hette Prisoner's
Temporary Discharge of Ill Health Act, vilket alltså
betydde att fångarna frigavs tillfälligt när de
var så sjuka att de riskerade att dö, men de sattes i
fängelse igen så fort de mådde lite bättre.
Hanna Sheehy-Skeffington hörde till dem som utsattes för
den.
Till
vänster: smycke som medlemmar fick när de släpptes
från fängelset. Ingraverat står: From Prison to
Citizenship (Från fängelse till medborgarskap).
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
Marjorie
Hasler var en medlem som endast 26 år gammal dog 1913
i vad som antagligen var sviter efter tvångsmatningen. Hon
blev därmed den irländska rösträttsrörelsens
martyr.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
Men IWFL jobbade också på klassiskt folkrörelsevis
med att ge ut broschyrer, ordna konferenser och demonstrera. De
åkte på turné runt om Irland, organiserade möten
där de föreläste och de höll tal från
lastbilsflak.
![Foto av kvinna som försöker räcka ett flygblad till en besvärad man medan en annan man står bredvid och ser irriterad ut. Det är i en folksamling och från höger rusar en polisn in i bilden och sträcker sig efter kvinnan.](../../Bilder/Special/Organisationer/IWFL/meg-connory.jpg)
Margaret (Meg) Connery från IWFL försökte få
partiledarna för konservativa
Tories respektive Unionists att ta emot flygblad om kvinnors rösträtt
sekunderna innan hon greps av polis.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
1912
startade IWFL sin tidning The
Irish Citizen, som blev ett debattforum för alla olika
små lokala rösträttsgrupper i Irland. Rösträttsrörelsen
var delvis väldigt uppdelad i många små lokala
grupper där.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
När första världskriget bröt ut
fortsatte IWFL sitt arbete, de stödde inte de brittiska krigsinsatserna.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
I den upprörda stämning som
rådde i samband med upproret Éirí
Amach na Cásca (Påskupproret) i april 1916 greps
Francis Sheeny-Skeffington en kväll när han var på
väg hem från ett möte, och tillsammans med två
lika oskyldiga journalister sköts han ihjäl nästa
morgon av brittiska armén, som sedan försökte mörka
hela historien.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
Påskupproret och mordet på Francis Sheeny-Skeffington
fick till följd att rörelsen för ett fritt Irland
fick ännu mera stöd bland folk. Det påverkade förstås
också IWFL och deras tidning att bli ännu hårdare
i att driva att Irland skulle bli en självständig republik.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
När Storbritannien 1918 beslöt
att införa rösträtt för tillräckligt rika
kvinnor, las IWFL ner.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
Rösträtt för alla kvinnor i Irland infördes
1922, då Irland blivit självständigt.
![Osynlig ruta](../../Bilder/ENBLANK.GIF)
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
|