«  Norges andra rösträttsorganisation för kvinnor

Landskvinnestemmerettsforeningen vid ett möte i Lillehammar.
Foto: Alvilde Torp/Nasjonalbiblioteket.

Landskvinnestemmerettsforeningen (LKSF) bildades 1898. Några år tidigare hade Stortinget i Norge beslutat att införa allmän rösträtt för män. Det ledde till diskussioner om vilken strategi som bäst skulle leda till rösträtt även för kvinnor. KSF, Kvinnestemmerettsforeningen, ansåg att det bästa var att försiktigtvis börja med att endast begära kommunal rösträtt, och bara för rika kvinnor.

  Men den försiktigheten ledde istället till att många tröttnade, inklusive KSF:s tidigare ordförande Gina Krog, och Fernanda Nissen. De hörde till alla dem som valde att gå ur KSF och bilda LKSF – som fortsatte att kräva rösträtt för kvinnor på samma villkor som för män, vilket därmed betydde allmän rösträtt.

  Ordförande blev Fredrikke Marie Qvam. LKSF växte snabbt och blev betydligt större än KSF, och de startade nya grupper runt om i hela Norge. De skrev konkreta förslag till stortingsbeslut och personliga brev till stortingsrepresentanterna. LKSF var från början uppbyggt på direkt demokrati, vilket betydde att alla medlemmar hade rösträtt på årsmötena. Men när organisationen växte införde de representativ demokrati 1908.

Efter att Arbeiderpartiets Kvindeforbund startats 1901 samarbetade LKSF med dem i kravet på allmän rösträtt även för kvinnor. 1904 var Landskvinnestemmerettsforeningen också med och bildades den internationella rösträttalliansen IWSA i Berlin.

Landskvinnestemmerettsforeningen demonstrerade i Lillehammar 1908.

1913 var Gina Krog och Fredrikke Marie Qvam med på den internationella rösträttsalliansen IWSA:s kongress i Budapest i Ungern, och kunde berätta att Norge då beslutat att införa allmän rösträtt för kvinnor, vilket förstås möttes med jubel.

  Efter att rösträtt för kvinnor hade införts arbetade LKSF med att få kvinnor att använda sig av rösträtten. De höll kurser och spred information. Frederikke Marie Qvam reste runt Norge på föredragsturné under rubriken "Stemmerett er stemmeplikt".

  Landskvinnestemmerettsforeningen lades inte ner förrän 1938.

1901 införde Norge kommunal rösträtt och valbarhet för kvinnor över 25 år som hade tillräckligt hög inkomst. 1907 infördes samma begränsade rösträtt även till stortinget. Det var alltså uttalade klasslagar, som endast gav en slag "damrösträtt". Men det blev ett första steg mot allmän rösträtt även för kvinnor, som infördes till kommunerna 1910 och till stortingsval 1913. Det första stortingsvalet kvinnor kunde rösta i var 1915.