Bakgrundspapper uppe

«  Tillbaka

Foto av nio kvinnor (fyra sittande och fem stående) som var medlemmar i Stockholms allmänna kvinnoklubb
Medlemmar i Stockholms allmänna kvinnoklubb 1892. I mitten av översta
raden syns tobaksarbeterskan Augusta Lock. Sittande längst till höger är
Amanda Horney, som blev klubbens första valda ordförande.

Rubrik: Stockholms allmänna kvinnoklubb

Annonsen med rubriken "Proletärkvinnor, Ohoj!"Proletärkvinnor ohoj! var rubriken i tidningen Social-demokraten där "såväl gifta som ogifta" kvinnor bjöds in till att starta en kvinnoklubb i Stockholm den 11 juni 1892.
Osynlig ruta
  Bland initiativtagarna fanns Elin Engström, Amanda Horney, Alma Igelbäck, Alina Jägerstedt, Gertrud Månsson, Emilie Rathou och Anna Söderberg. Det var starkt av dem att ta detta initiativ, för männen i partiet hade tre år tidigare röstat emot att det skulle bildas särskilda kvinnoklubbar.
Osynlig ruta
  Som kvinnoförbundets senare ordförande Disa Västberg konstaterat: "I begynnelsen voro kvinnorna mera fruktade än önskade som medlemmar i arbetarrörelsen ." 1.

Foto av massor av kvinnor som sitter och står i rader inomhus. Längst bak står deras fana. Till höger syns en skylt med texten:  Läskedrycker och kaffe serveras, samt en hand som pekar åt höger
1907 firade Stockholm Allmänna Kvinnoklubb 15-årsjubileum.
Foto: Arbetarrörelsens arkiv.
Osynlig ruta

Stockholms Allmänna Kvinnoklubb (SAKK) var inte den första socialdemokratiska kvinnoklubben. Innan dess hade det bildats kvinnoklubbar i Malmö, Ystad, Lund, Norrköping, Göteborg och Örebro, men de blev alla tillfälliga. Stockholms Allmänna Kvinnoklubb blev den första kvinnoklubben som var en del av det socialdemokratiska partiet, och den lever kvar än idag. Därför ses den som grunden till det senare socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Osynlig ruta
  Anne-Marie Lindgren
och Marika Lindgren Åsbrink skriver i boken Systrar kamrater! om kvinnoklubben:

"Den ägnade sig åt praktisk social hjälpverksamhet och den genomförde kvalificerade sociologiska studier av arbetarkvinnors villkor, den medverkade till ett producentkooperativ (för övrigt ett av de få som överlevde), den var engagerad i olika bildningsverksamheter och hade en egen sångkör, den agiterade för facklig organisering och hjälpte till att bilda fackföreningar, den drev envetet och ibland i konflikt med partiet frågan om kvinnors rösträtt, och lika envetet fast länge för döva öron sociala frågor som ogifta mödrars ställning, kvinnlig yrkesinspektion, likalönsprincipen och sexualupplysning för ungdomen."

  Ett exempel på studier var om industriarbeterskornas villkor, som Anna Söderberg tog initiativ till. Men de diskuterade också allt som rörde kvinnor, från rösträtt till barnbegränsning. Pengar samlade de in genom fester, basarer och danstillställningar. De höll också sagostunder för arbetarkvarterens barn.

Foto av en mängd kvinnor som sitter och står utomhus. Längst bak syns en fana
Stockholms allmänna kvinnoklubb på utflykt med sin fana 1905.
Osynlig ruta

Foto av en röd fana med gul text, där det står: Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, stiftad 11/6 1892Medlemmarna i SAKK var arbeterskor, exempelvis sömmerskor, tobaksarbeterskor, bryggeriarbeterskor, tvätterskor, baderskor, fabriksarbeterskor, bygghantlangerskor, strykerskor och trikåstickerskor.
Osynlig ruta
  Mötena hölls ofta först kl. 21 på kvällarna, så att alla skulle ha hunnit sluta sina arbeten. De var 58 kvinnor som redan på första mötet blev medlemmar i kvinnoklubben. I slutet av året var de nästan 200 medlemmar, och därmed större än den socialdemokratiska föreningen.
Osynlig ruta
  SAKK krävde dessutom rösträtt för alla kvinnor, inte bara den "damrösträtt" som borgarkvinnorna drev – alltså rösträtt endast för tillräckligt rika kvinnor, på motsvarande sätt som för män då.

Kvinnoklubben tog också initiativ till bildandet av Kommittén för den kvinnliga agitationen, dels för att många medlemmar skulle få träna sig att tala offentligt, så att fler kunde bli agitatorer, dels för att uppmuntra kvinnor att engagera sig fackligt.
Osynlig ruta

1. Disa Västberg: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen. Tiden nr 3-4/1939.
Osynlig ruta
Agitation = argumentera för att sätta i rörelse, uppvigla.

Avdelare i form av böcker utslängda över en svart linje. Öppna och stängda böcker, med ryggar i rött och grönt

Eubrik: Läs mer
Blinkande gul stjärna Anne-Marie Lindgren & Marika Lindgren Åsbrink: Systrar kamrater! Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Stockholms allmänna kvinnoklubb: Från Alma till Ulla – Stockholms Allmänna kvinnoklubb de första 50 åren 1892-1942, SAKK 2011.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Hjördis Levin: Proletärkvinnor ohoj! Stockholms Allmänna kvinnoklubb 1892-1930.

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema kvinnoorganisationer
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2024-03-17

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu