« Norsk/svensk feministisk aktivist, som blev Sveriges första kvinna som diplomat

Anna Kristine Margrete Bugge föddes i Egersund i Norge den 17 november 1862. Hon var en av pionjärerna i både den norska och svenska feministiska rörelsen.

   Släkten Bugge var en prästsläkt, men Annas pappa var telegrafinspektör. När Anna var 13 år utsågs pappan till direktör och familjen flyttade till Oslo.

  Anna Bugge blev tidigt feminist. Som student i Oslo engagerade hon sig för "kvinnosaken". Hon och hennes kompis Cecilie Thoresen var bland dem som startade Diskusjonforeningen Skuld 1883, där även Fernanda Nissen gick med. Det ledde fram till grundandet av NKF, Norsk Kvinnesaksforening, 1884. Anna Bugge drev frågor som kvinnors rätt till ekonomisk självständighet, rätt till utbildning, och separatistisk organisering.

   När Anna tog studenten 1885 var det som en av de första kvinnorna i Norge. Samma år var hon med och startade KSF, Kvinnestemmerettsforeningen – i protest mot att Norsk Kvinnesaksforening inte hade med rösträtt för kvinnor i sitt program. 1888 blev Anna ordförande i NKF. Hon var då 25 år och reste runt i Norge och agiterade för rösträtt för kvinnor.

   Men redan året efter det, 1889, flyttade Anna Bugge till Paris. Orsaken till flytten var att hon hade blivit förälskad i den svenska nationalekonomen Knut Wicksell. De hade träffats året innan när Anna var på det första Nordiska kvinnosaksmötet i Köpenhamn och han samtidigt var på en annan konferens i Köpenhamn.

Radikala som de var gifte de sig inte. Om de hade gjort det skulle Knut ha blivit förmyndare för Anna, som skulle ha blivit omyndig i och med giftermålet. Istället publicerade de i tidningarna en liten annons med rubriken "Förenade" plus namn och datum. De gjorde också ett eget samboavtal, där de skrev in fullständig jämställdhet. Att de levde ihop utan att vara gifta ledde till en enorm uppståndelse då – eftersom de befann sig i medelklassen och akademin. Det ledde också till att Annas familj tog avstånd ifrån henne. Det tog sju år innan hon fick träffa sin ursprungsfamilj igen.

   Men ekonomisk självständighet var själva grunden för att kunna delta i samhället, ansåg Anna. Redan 1891 skrev hon Hustruens rettslige stilling – en kritisk undersøgelse.

   Ganska snart efter att de börjat leva tillsammans blev Anna med barn, och hon och Knut flyttade till Sverige, där första sonen föddes. Senare fick de en son till, men han dog i en olycka. Ännu lite senare dog Annas syster i barnsäng och Anna och Knut tog den nyfödda sonen till sin.

   Anna Bugge Wicksell fortsatte också sitt feministiska arbete, bland annat i rösträttsrörelsen. Hon var med och startade LKPR, Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt 1902 (sjutton år efter att hon varit med och startat rosträttsföreningen i Norge). Dessutom var hon med och startade Sveriges kvinnliga fredsförening 1898, Lunds fredsförening 1907, och Svenska Fredsförbundet 1911.

Klicka på rösträttsvykortet för att se det större!

   Inte förrän 1911 hann Anna Bugge Wicksell ta sin planerade juristexamen. Och först efter det ansökte hon om att bli svensk medborgare. Hon ville vara säker på att hon var ekonomiskt självständig innan hon tog det steget.

   Anna Bugge Wicksell representerade ofta Sverige i internationella rösträttssammanhang. I den internationella paraplyorganisationen IWSA, International Woman Suffrage Alliance, var det oftast hon och LKPR:s ordförande Signe Bergman som var representanter för Sverige.

På bilden sitter Anna Bugge Wicksell i mitten, med Signe Bergman till höger om sig, och längst till höger står den kända ungerska rösträttskvinnan Rosika Schwimmer, vid en järnvägsstation till eller ifrån IWSA:s kongress i Budapest 1913.


När rösträtt för kvinnor infördes, engagerade sig Anna Bugge Wicksell i Nationernas Förbund, föregångaren till FN. Hon blev också den enda kvinnan i den så kallade mandatkommissionen där. Det har lett till att hon har kallats "Sveriges första kvinnliga diplomat". Hon var också aktiv i Föreningen Frisinnade Kvinnor.

   1926 dog Knut. 1928 opererades Anna för cancer, men det var för sent. Hon dog den 19 februari 1928, 65 år gammal.

Femtio års kamp för kvinnorösträtten – Den engelska rösträttsrörelsens historia, en broschyr som Anna Bugge Wicksell skrivit, utgiven av Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, finns att läsa på Archive.org.

Flera artiklar av Anna Bugge Wicksell finns också i gamla kvinnotidskrifter, som du kan läsa på nätet hos KvinnSam.

Christina Carlsson Wetterberg: Jag saknar fruntimmer här – en biografi över Anna Bugge Wicksell. Natur & Kultur 2020.