«
Ungersk feministisk fredsaktivist

Paulina
Júlia
Feichtman föddes den 30 september 1884 i Szeged i dåvarande
Österrike-Ungern. Hon var yngst av fyra syskon i en judisk
familj. När Paulina var tre år flyttade familjen till
Budapest. Men pappan dog när barnen var små, och mamman
försörjde familjen med sömnad och handarbete.

Paula, som hon började kallas, har beättat
om hur konstnärer och intellektuella samlades hemma hos dem,
och hur det gjorde att det var en inspirerande miljö av böcker,
konst och musik. Hennes bror Vilmos
blev en känd konstnär.

När Paula var nitton år bytte både
hon och hennes bror Vilmos namn till Pogány.
Han var det syskon som stod henne närmast hela livet.

Paula började jobba fackligt i NOE,
Notisztviselok Országos Egyesülete
(fackförbund för kvinnor som var
kontorister). Där lärde hon känna Rosika
Schwimmer och Vilma
Glücklich, som startade Feministák
Egyesülete (Feministföreningen)
när Paula var tjugo år. Där gick Paula med, och
började snart jobba som sekreterare för FE.

Radikala ungerska feminister, från vänster: Paula Pogány,
Rosika
Schwimmer, hennes lillasyster Franciska óch Irma Szirmai.

1913 arrangerade
FE den sjunde internationella kongressen för paraplyorganisationen
för kvinnors rösträtt, IWSA,
International Woman Suffrage Alliance,
i Budapest. Paula var med i den kommitté i FE som ansvarade
för hela kongressen.

Kongresskansliet med Paula sittande längst till höger.
Hon
engagerade sig också arbetet med FE:s tidning A
Nõ és a Társadalom (Kvinnan
och samhället). När tidningen 1914 gjordes om till
att börja komma ut varannan vecka tog Paula Pogány över
som redaktör tillsammans med Sándorné
Szikra.

Som de flesta andra feministerna i FE
var Paula Pogány djupt pacifistisk. När första
världskriget bröt ut började organisationen arbeta
mer aktivt för fred och det gällde även Paula. Tidningen
handlade då till stor del om fred och arghumenterade mot krig.
Det gjorde att den ofta censurerades hårt.

1915 reste Paula Pogány, Rosika Schwimmer och
Vilma Glücklich till Haag för att delta i kvinnornas internationella
fredskongress.
De var alla tre också engagerade i att starta WILPF,
Women's International League for Peace and
Freedom, och att bygga upp en nationell ungersk avdelning
till WILPF inom FE.

I december 1915 försökte Rosika
Schwimmer och den amerikanska miljonären Henry Ford arrangera
ett Peace Ship för att försöka
medla och få Europas länder att sluta kriga. Men när
fartyget anlöpte Norge var det inte välkommet, Ford blev
sjuk och reste hem på en annan båt, och amerikansk och
brittisk press förlöjligade alltihop som Ship
of Fools. Rosika Schwimmer kontaktade Paula för att
få hjälp. Paula reste till Stockholm i januari 1916 och
där
de fredsaktivister från flera länder i en konferens på
Grand Hotell: Neutrala konferensen för
Oavbruten Medling. Konferensen skrev ett manifest för
medling, men även det förlöjligades. Paula och Rosika
reste då till Haag för att delta i en demonstration på
1-årsdagen av kvinnornas fredkongress.

Paula och andra feminister i flera länder plågades
av att se hur Rosika Schwimmer fick löpa gatlopp i internationella
medier. 1917 skrev fyra svenska författare boken "Den
kinesiska muren – Rosika Schwimmers kamp för rätten
och hennes krig mot kriget". Det var Anna
Lenah Elgström, Frida
Stéenhoff, Elin Wägner
och Naima Sahlström. Paula Pogány
och Vilma Glücklich hjälpte dem i arbetet.

1918 gick Paula Pogány med i kommunistpartiet
i Ungern. Året efter var hon och Vilma Glücklich delegater
för FE igen vid WILPF:s kongress i Wien.

Men samma år lämnade Paula
Ungern och flyttade till Hamburg i Tyskland för att studera
Mensendieck-gymnastik. Hon studerade också anatomi, fysiologi,
psykologi och metoder i undervisning. Efter studierna undervisade
hon i gymnastik i Tyskland, i väntan på att få
amerikanskt visum. Sedan flyttade hon till sin bror Vilmos, som
vid den tiden hade börjat kallade sig Willy,
i USA. I New York började Paula jobba som gymnastikinstruktör
för kvinnor, inte minst teaterfolk. 1929 blev hon amerikansk
medborgare.

Paula gick med i Heterodoxy Club,
en feministisk debattklubb i Greewich Village. Hon träffade
man som hon gifte sig med, men hon blev änka redan 1940.

I
USA höll Paula kontakten med Rosika Schwimmer och hennes
syster Fransisca, som ju också
bodde där då, och även Fransciska hade varit aktiv
i FE och i fredsarbetet. Paulas bror Willy illustrerade en barnbok
med ungerska folksagor som Rosika skrev. Paula
ordnade en utställning med 300 ungerska broderier som hennes
mamma hade samlat ihop.

1954 skrev Paula Pogány tillsammans med Velma
R. Clark en kokbok med namnet "The Art
of Hungarian Cooking", med 222 favoritrecept. Willy
illusterade boken, som blev en succé. Vad hon mer gjorde
senare i livet vet vi inte.

Paula Pogány Bennett dog den 3 augusti 1982,
nästan 98 år gammal.

Idag
är Paula Pogánys feminism och fredskamp bortglömd
för de flesta. Men hennes kokbok har trycks i nya upplagor
genom åren.
|