«  Ungersk feministisk fredsaktivist

Paulina Júlia Feichtman föddes den 30 september 1884 i Szeged i dåvarande Österrike-Ungern. Hon var yngst av fyra syskon i en judisk familj. När Paulina var tre år flyttade familjen till Budapest. Men pappan dog när barnen var små, och mamman försörjde familjen med sömnad och handarbete.

  Paula, som hon började kallas, har beättat om hur konstnärer och intellektuella samlades hemma hos dem, och hur det gjorde att det var en inspirerande miljö av böcker, konst och musik. Hennes bror Vilmos blev en känd konstnär.

  När Paula var nitton år bytte både hon och hennes bror Vilmos namn till Pogány. Han var det syskon som stod henne närmast hela livet.

  Paula började jobba fackligt i NOE, Notisztviselok Országos Egyesülete (fackförbund för kvinnor som var kontorister). Där lärde hon känna Rosika Schwimmer och Vilma Glücklich, som startade Feministák Egyesülete (Feministföreningen) när Paula var tjugo år. Där gick Paula med, och började snart jobba som sekreterare för FE.

Radikala ungerska feminister, från vänster: Paula Pogány, Rosika
Schwimmer, hennes lillasyster Franciska óch Irma Szirmai.

  1913 arrangerade FE den sjunde internationella kongressen för paraplyorganisationen för kvinnors rösträtt, IWSA, International Woman Suffrage Alliance, i Budapest. Paula var med i den kommitté i FE som ansvarade för hela kongressen.

Kongresskansliet med Paula sittande längst till höger.

  Hon engagerade sig också arbetet med FE:s tidning A Nõ és a Társadalom (Kvinnan och samhället). När tidningen 1914 gjordes om till att börja komma ut varannan vecka tog Paula Pogány över som redaktör tillsammans med Sándorné Szikra.

Som de flesta andra feministerna i FE var Paula Pogány djupt pacifistisk. När första världskriget bröt ut började organisationen arbeta mer aktivt för fred och det gällde även Paula. Tidningen handlade då till stor del om fred och arghumenterade mot krig. Det gjorde att den ofta censurerades hårt.

  1915 reste Paula Pogány, Rosika Schwimmer och Vilma Glücklich till Haag för att delta i kvinnornas internationella fredskongress. De var alla tre också engagerade i att starta WILPF, Women's International League for Peace and Freedom, och att bygga upp en nationell ungersk avdelning till WILPF inom FE.

I december 1915 försökte Rosika Schwimmer och den amerikanska miljonären Henry Ford arrangera ett Peace Ship för att försöka medla och få Europas länder att sluta kriga. Men när fartyget anlöpte Norge var det inte välkommet, Ford blev sjuk och reste hem på en annan båt, och amerikansk och brittisk press förlöjligade alltihop som Ship of Fools. Rosika Schwimmer kontaktade Paula för att få hjälp. Paula reste till Stockholm i januari 1916 och där de fredsaktivister från flera länder i en konferens på Grand Hotell: Neutrala konferensen för Oavbruten Medling. Konferensen skrev ett manifest för medling, men även det förlöjligades. Paula och Rosika reste då till Haag för att delta i en demonstration på 1-årsdagen av kvinnornas fredkongress.

  Paula och andra feminister i flera länder plågades av att se hur Rosika Schwimmer fick löpa gatlopp i internationella medier. 1917 skrev fyra svenska författare boken "Den kinesiska muren – Rosika Schwimmers kamp för rätten och hennes krig mot kriget". Det var Anna Lenah Elgström, Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Naima Sahlström. Paula Pogány och Vilma Glücklich hjälpte dem i arbetet.

  1918 gick Paula Pogány med i kommunistpartiet i Ungern. Året efter var hon och Vilma Glücklich delegater för FE igen vid WILPF:s kongress i Wien.

Men samma år lämnade Paula Ungern och flyttade till Hamburg i Tyskland för att studera Mensendieck-gymnastik. Hon studerade också anatomi, fysiologi, psykologi och metoder i undervisning. Efter studierna undervisade hon i gymnastik i Tyskland, i väntan på att få amerikanskt visum. Sedan flyttade hon till sin bror Vilmos, som vid den tiden hade börjat kallade sig Willy, i USA. I New York började Paula jobba som gymnastikinstruktör för kvinnor, inte minst teaterfolk. 1929 blev hon amerikansk medborgare.

  Paula gick med i Heterodoxy Club, en feministisk debattklubb i Greewich Village. Hon träffade man som hon gifte sig med, men hon blev änka redan 1940.

I USA höll Paula kontakten med Rosika Schwimmer och hennes syster Fransisca, som ju också bodde där då, och även Fransciska hade varit aktiv i FE och i fredsarbetet. Paulas bror Willy illustrerade en barnbok med ungerska folksagor som Rosika skrev. Paula ordnade en utställning med 300 ungerska broderier som hennes mamma hade samlat ihop.

  1954 skrev Paula Pogány tillsammans med Velma R. Clark en kokbok med namnet "The Art of Hungarian Cooking", med 222 favoritrecept. Willy illusterade boken, som blev en succé. Vad hon mer gjorde senare i livet vet vi inte.

  Paula Pogány Bennett dog den 3 augusti 1982, nästan 98 år gammal.

Idag är Paula Pogánys feminism och fredskamp bortglömd för de flesta. Men hennes kokbok har trycks i nya upplagor genom åren.