«  Rösträttskämpe i den amerikanska ursprungsbefolkningen

Marie Louise Bottineau föddes den 14 december 1863 i Pembina på gränsen mellan Minneapolis och North Dakota i USA. Hon var äldsta barnet och fick två småsystrar, Lillian och Alvina Clementa, men den yngsta systern dog tidigt. På pappans sida var släkten längre tillbaka delvis fransk.

  Pappan blev advokat och arbetade för att stärka Ojibwafolkets (Chippewa) rättigheter. När Marie var fyra år flyttade familjen till Minneapolis, där hon sedan gick i skola.

  Senare började Marie arbeta för pappan. I början av 1890-talet flyttade hon med sin pappa till Washington och arbetade allt mer med stämningar, kongressvittnesmål och samråd med ledare för ursprungsbefolkningen. Hon var bra på språk, och talade både engelska, franska och ojibwa flytande.

  24 år gammal gifte hon sig med en vit affärsman som hette Fred Baldwin, men äktenskapet varade bara en kort tid.

1904 började Marie arbeta på myndigheten BIA, Bureau of Indian Affairs (som då hette OIA, Office of Indian Affairs). BIA:s mål var att uppmuntra de amerikanska urfolken till assimilering – att anpassa sig till det vita samhällets normer.

  Men Marie började fundera allt mer på sitt uppdrag, och på vad anpassningen betydde för kvinnorna i ursprungsbefolkningen. I sina utbildningar betonade hon hur kvinnor och män inom ursprungsbefolkningen levde betydligt mer jämlikt än vita och att det därmed var den vita mannen som behövde förändras. Hon drev också kvinnors rätt till utbildning, och lika lön för lika arbete.

  När all regeringspersonal skulle fotograferas 1911 var hon klädd enligt urfolkstradition och med flätor. Det ansågs extremt uppseendeväckande på den tiden och som en protest mot BIA:s fokus på assimilering.

  Efter att hennes pappa dött samma år började hon, 48 år gammal, studera juridik på kvällstid på Washington College of Law. På den tiden var det inte många kvinnor som var utbildade advokater och Marie Louise Bottineau Baldwin var den första från ursprungsbefolkningen som tog examen från den skolan.

Under tiden på Washington College of Law blev hon allt mer engagerad i rörelsen för kvinnors rösträtt. Hon drev kvinnors rösträtt på utbildningar hon höll i BIA, och hon deltog i den parad för kvinnors rösträtt som NAWSA, National American Woman Suffrage Association, ordnade 1913. Men arrangörerna, med Alice Paul i spetsen, ville ha en "helvit parad" och försökte få både svarta kvinnor och kvinnor från ursprungsbefolkningen att gå i separata delar av paraden. Marie Louise Bottineau Baldwin vägrade och gick istället med andra jurister.

  Bland ursprungsbefolkningen var många negativa till rösträttskampen, eftersom de ansåg att om de gick med på amerikanskt medborgarskap och deltog i val, så betydde att de skulle ge upp sin självständighet som urfolk.

  Men precis som andra rösträttskvinnor i ursprungsbefolkningen, som Laura Cornelius Kellogg och Zitkala-Ša, drev Marie Louise Bottineau Baldwin krav på ett slags dubbelt medborgarskap, både amerikanskt och som urfolk, som skulle göra att de inte tvingades anpassa sig till majoritetssamhället. 1914 var Marie en av de rösträttskvinnor som uppvaktade president Wilson med kravet.

Marie Louise Bottineau Baldwin visar sin samling av textilier och
annat hantverk av ursprungsbefolkningen 1925.

Förutom att hon yrkesarbetade med urfolksfrågorna var Marie Louise Bottineau Baldwin på fritiden också aktiv i SAI, Society of American Indians, som hon varit med och grundat 1911. Där samarbetade hon bland annat mycket med Zitkala-Ša, och drev krav på universell rösträtt, alltså för alla oavsett kön, inkomst, etnicitet eller annat. Men i takt med att SAI blev allt mer negativt till Maries arbetsplats BIA, lämnade hon senare SAI.

  Det är svårt att hitta information om den senare delen av hennes liv. 1932 gick hon i pension från BIA. 1942 flyttade hon till Los Angeles. Det verkar som om hon hela tiden fortsatte sitt aktivistiska arbete för ursprungsbefolkningens rättigheter.

  Marie Louise Bottineau Baldwin dog av en stroke den 17 maj 1952, 88 år gammal.

Washington College of Law:s studentförening har inrättat ett Marie Bottineau Baldwin-stipendium. 2021 sattes en historisk markör upp i hennes födelseort Pembina, som en del av National Votes for Women Trail.