«
Rösträttskämpe i den
amerikanska ursprungsbefolkningen
Marie
Louise Bottineau föddes den 14 december 1863 i Pembina
på gränsen mellan Minneapolis och North Dakota i USA.
Hon var äldsta barnet och fick två småsystrar,
Lillian och Alvina
Clementa, men den yngsta systern dog tidigt. På pappans
sida var släkten längre tillbaka delvis fransk.
Pappan blev advokat och arbetade för att stärka
Ojibwafolkets (Chippewa) rättigheter. När Marie var fyra
år flyttade familjen till Minneapolis, där hon sedan
gick i skola.
Senare började Marie arbeta för pappan. I
början av 1890-talet flyttade hon med sin pappa till Washington
och arbetade allt mer med stämningar, kongressvittnesmål
och samråd med ledare för ursprungsbefolkningen. Hon
var bra på språk, och talade både engelska, franska
och ojibwa flytande.
24 år gammal gifte hon sig med en vit affärsman
som hette Fred Baldwin, men äktenskapet
varade bara en kort tid.
|
1904
började Marie arbeta på myndigheten BIA,
Bureau of Indian Affairs (som då
hette OIA, Office of Indian Affairs). BIA:s mål var att uppmuntra
de amerikanska urfolken till assimilering – att anpassa sig
till det vita samhällets normer.
Men Marie började fundera allt mer på sitt
uppdrag, och på vad anpassningen betydde för kvinnorna
i ursprungsbefolkningen. I sina utbildningar betonade hon hur kvinnor
och män inom ursprungsbefolkningen levde betydligt mer jämlikt
än vita och att det därmed var den vita mannen som behövde
förändras. Hon drev också kvinnors rätt till
utbildning, och lika lön för lika arbete.
När
all regeringspersonal skulle fotograferas 1911 var hon klädd
enligt urfolkstradition och med flätor. Det ansågs extremt
uppseendeväckande på den tiden och som en protest mot
BIA:s fokus på assimilering.
Efter att hennes pappa dött samma år började
hon, 48 år gammal, studera juridik på kvällstid
på Washington College of Law. På den tiden var det inte
många kvinnor som var utbildade advokater och Marie Louise
Bottineau Baldwin var den första från ursprungsbefolkningen
som tog examen från den skolan.
Under tiden på Washington College
of Law blev hon allt mer engagerad i rörelsen för kvinnors
rösträtt.
Hon drev kvinnors rösträtt på utbildningar hon höll
i BIA, och hon deltog i den parad för kvinnors rösträtt
som NAWSA,
National American Woman Suffrage Association,
ordnade 1913. Men arrangörerna, med Alice
Paul i spetsen, ville ha en "helvit
parad" och försökte få både svarta
kvinnor och kvinnor från ursprungsbefolkningen att gå
i separata delar av paraden. Marie Louise Bottineau Baldwin vägrade
och gick istället med andra jurister.
Bland ursprungsbefolkningen var många negativa
till rösträttskampen, eftersom de ansåg att om de
gick med på amerikanskt medborgarskap och deltog i val, så
betydde att de skulle ge upp sin självständighet som urfolk.
Men precis som andra rösträttskvinnor i ursprungsbefolkningen,
som Laura Cornelius Kellogg och Zitkala-Ša,
drev Marie Louise Bottineau Baldwin krav på ett slags dubbelt
medborgarskap, både amerikanskt och som urfolk, som skulle
göra att de inte tvingades anpassa sig till majoritetssamhället.
1914 var Marie en av de rösträttskvinnor som uppvaktade
president Wilson med kravet.
Marie Louise Bottineau Baldwin visar sin samling av textilier och
annat hantverk av ursprungsbefolkningen 1925.
Förutom
att hon yrkesarbetade med urfolksfrågorna var Marie
Louise Bottineau Baldwin på fritiden också aktiv i SAI,
Society of American Indians, som hon
varit med och grundat 1911. Där samarbetade hon bland annat
mycket med Zitkala-Ša, och drev krav på universell
rösträtt, alltså för alla
oavsett kön, inkomst, etnicitet eller annat. Men i takt med
att SAI blev allt mer negativt till Maries arbetsplats BIA, lämnade
hon senare SAI.
Det är svårt att hitta information om den
senare delen av hennes liv. 1932 gick hon i pension från BIA.
1942 flyttade hon till Los Angeles. Det verkar som om hon hela tiden
fortsatte sitt aktivistiska arbete för ursprungsbefolkningens
rättigheter.
Marie Louise Bottineau Baldwin dog av en stroke den
17 maj 1952, 88 år gammal.
Washington
College of Law:s studentförening har inrättat ett
Marie Bottineau Baldwin-stipendium.
2021 sattes en historisk markör upp i hennes födelseort
Pembina, som en del av National Votes for
Women Trail.
|