«  Tog initiativ till kamp mot prostitution i flera länder i Europa

Josephine Elisabeth Grey föddes den 13 april 1828 i Northumberland i England. Hon var barn nummer sju av elva i en medelklassfamilj med kristna och socialt engagerade föräldrar. De var bland annat engagerade mot slavhandeln, och lärde sina barn att se hur samhället behandlade människor olika. Barnen uppfostrades till att bry sig både om politiska och sociala frågor, och döttrar och söner behandlades lika.

  Vid 24 års ålder gifte Josephine sig med en professor i Oxford som hon hade träffat några år tidigare, George Butler. De fick fyra barn på sju år. Josephine var redan tidigare feminist i tanken, men när hennes yngsta barn och enda dotter Eva (Evangeline) plötsligt dog av en olycka vid bara 5 års ålder sägs det att Josephine Butler av det skälet vände sig till utåtriktat arbete – för att lindra sin stora sorg.

  Vid det laget hade familjen flyttat till Liverpool. På fattighuset där kom Josephine Butler i kontakt med kvinnor i prostitution, och började arbeta för deras rättigheter och mot prostitutionen. Hon tog hem kvinnor som var sjuka i veneriska sjukdomar till familjens hus, men det blev snart för många att ta hand om för att rymmas där. Med stöd från rika bekanta öppnade hon ett särskilt hem för prostituerade kvinnor, och senare även ett kombinerat "arbetshem", där de både kunde bo och försörja sig på jobb med att sy och diverse annat.

Reglementeringen

Precis som i Sverige fanns i England ett så kallat "reglementeringssystem" som innebar att polisen kunde gripa en kvinna de tyckte verkade vara prostituerad och kräva att hon regelbundet skulle läkarundersökas för att se om hon var smittad av någon sjukdom. Butler blev den första kända feministen mot mäns sexualiserade våld i England i och med att hon kämpade mot denna lag, som hon sa var skapad för att försvara dubbelmoralen, ansvarsbefria männen, och förtrycka kvinnor.

  Josephine Butler försökte påverka politikerna, men när de inte lyssnade vände hon sig till folket på gatorna. Hon reste runt om i England och höll tal och föredrag offentligt, vilket upprörde många i hennes klass – att en kvinna på 1860-talet kunde resa omkring och hålla tal om "sexuella frågor" ansågs skandalöst. Men Josephine Butler stod för vad hon tyckte var viktigt.

  1869 startade hon tillsammans med Elizabeth Wolstenholme organisationen LNA, Ladies National Association for the Repeal of the Contagious Diseases Acts. De publicerade ett Ladies Manifesto, som slog fast att lagen var diskriminerande både utifrån kön och klass. Bland medlemmarna fanns även kända kvinnor som till exempel Florence Nightingale. Men eftersom samma kamp behövdes överallt i världen startade Josephine Butler sex år senare, 1875, Federationen, som egentligen hette det omständiga namnet: British, Continental and General Federation for the Abolition of Prostitution. Federationen fick lokalavdelningar i många länder, bland annat i Sverige. Huvudmålet var att få bort reglementeringssystemen överallt.

Kvinnors rösträtt var en annan sak Josephine Butler stred för, hon var en av de första undertecknarna i NSWS:s upprop för rösträtt för kvinnor redan 1867. Senare stöttade hon den organisation för kvinnors kommunala rösträtt som Elizabeth Wolstenholme tog initiativ till, Women's Franchise League. Men Butler sa att hon absolut inte menade att kvinnor skulle bli lika män. Hon ansåg att kvinnor hade en annan uppgift i världen än män och det var att värna om de svaga. Som många andra av dåtidens rösträttskämpar kombinerade hon rösträttskampen med arbete mot mäns sexualiserade våld. Hon arbetade också mot den då mycket utbredda handeln med barn i prostitution och mot trafficking.

Svårt trakasserad

Josephine Butler blev oerhört förföljd för sitt arbete mot prostitution. Hon hånades och förtalades i media, och mordhotades av bordellägare. Vid möten kunde hallickar kasta koskit på henne, jaga henne, krossa fönstren till lokalerna eller hota att bränna ner lokalerna om de uppläts till hennes tal. Men efter tjugo års kamp avskaffades smittskyddslagarna i England 1886.

  Då fortsatte Josephine Butler sin kampanj i Indien, där den brittiska armén utnyttjade kvinnor i prostitution och använde ett liknande reglementeringssystem.

Vid ursprungsfotot står skrivet: "Grannie writing her Book".

Sammanlagt skrev Josephine Butler cirka 90 böcker och broschyrer, de flesta av dem i sitt politiska arbete, men hon skrev också några biografier. Förutom allt arbete mot mäns sexualiserade våld och för rösträtt arbetade hon även för bättre utbildning för flickor och kvinnor och för gifta kvinnors egendomsrätt.

  Mot slutet av sitt liv flyttade Josephine Butler tillbaka till Northumberland, där hennes äldste son och hans familj bodde. Hon dog där den 30 december 1906, 78 år gammal.

Bysten av Josephine Butler är gjord av Alexander Munro
    och finns på Walker Art Gallery i Liverpool.

I Sverige avskaffades reglementeringssystemet långt senare än i England, det fanns kvar här ända till 1918.

Den engelsk-australiensiska feministen och författaren Sheila Jeffreys har sagt att hon anser Josephine Butler vara en av de modigaste och mest kreativa feministerna i historien. Butler sa åt män att de måste förändra sig – helt enkelt bara sluta utnyttja kvinnor sexuellt. Det är värt att minnas nu när regeringar runt om i världen återigen kräver en legalisering av prostitution med kontroll av kvinnorna.

   Tillbaka till förra sidan
  Till tema rösträtt i Storbritannien
Tillbaka till listan på förmödrar

UPP
UPPDATERAD 2021-05-22