Bakgrundspapper uppe

«  Driftig amerikansk rösträttskämpe och tidningsutgivare

Porträttfoto av Clara med en spetshalsduk och brosch
Namn: Clara Bewick Colby

Clara Dorothy Bewick föddes den 5 augusti 1846 i Glouchester i England. Hon var bara några år när hennes föräldrar och syskon emigrerade till Wisconsin i USA. Av någon anledning lämnades Clara kvar hos sin mormor och morfar i London. Men efter några år skickades hon efter, och morföräldrarna emigrerade också.
Osynlig ruta
  Redan som barn brann Clara för allas lika rättigheter. Efter studierna började hon jobba som lärare. Men när skolan vägrade betala henne samma lön som en man som hade Porträttfoto av Clara som ung fejkat som om det satt i en medaljong i guld. Hon har ett kors runt halsen och uppsatt hår motsvarande lärarjobb, slutade hon i protest.
Osynlig ruta
  1871 gifte hon sig med en militär från inbördeskriget, Leonard Wright Colby, och de flyttade till staden Beatrice i Nebraska, där han började jobba som jurist. Clara engagerade sig för att det skulle startas ett folkbibliotek och blev dess första bibliotekarie när Beatrice Public Library öppnade 1873.
Osynlig ruta
1880 var Clara en av dem som startade NSWSA, Nebraska State Woman Suffrage Association. Hon bjöd in kända feminister som kom och föreläste, som Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton. Medan Clara själv också reste runt och höll tal om kvinnors rösträtt skapade hon sig ett nätverk av feminister runt om i USA.
Osynlig ruta
Omslag till tidningen The Woman's Tribune  1883 startade Clara en egen tidning: The Woman's Tribune, med fokus på kvinnors rösträtt. För att ha råd att ge ut tidningen gjorde hon allt arbete själv, både som redaktör, typograf och korrespondent. Feminister i hennes nätverk medverkade förstås som skribenter. Tidningen blev snart den viktigaste rösträttstidningen i USA. Även om den aldrig officiellt var knutenGammaldags rösträttsrockmärke i silver med en blå rand där det står "Votes for Women" och rättvisans gudinna i mitten till NWSA, National Women's Suffrage Association, drev den samma radikala linje och sågs allmänt som NWSA:s tidning.
Osynlig ruta
När mannen fick jobb i Washington började Clara pendla mellan Beatrice och Washington och gav ut tidningen där hon just då befann sig. I Washington bjöd hon hem till "four o'clock- tea" eller kvällsträffar hemma hos sig med föreläsningar som gavs av feminister hon kände.
Osynlig ruta
 1885 adopterade Leonard en son, Clarence. Men Claras syster Mary försökte få henne att ge upp om mannen, för han var ständigt otrogen, han fick flera utomäktenskapliga barn, förskingrade pengar och betedde sig allmänt hänsynslöst.
Osynlig ruta
Foto av ansiktena på Clara och Zintkala Lanuni  Efter massakern vid Wounded Knee 1890, då USA:s kavalleri mördat närmare 300 siouxindianer, mest kvinnor och barn, hittades en levande 4-månadersbaby, Zintkála Lanuni (Lost bird), i armarna på sin mördade mamma. Claras man Leonard krävde då att få adoptera barnet, utan att informera Clara och utan hänsyn till att barnets släktingar försökte få ta hand om henne. Sedan lämnade han flickan till Clara. Hon anställde en barnflicka, men det hela slutade med att Leonard gjort barnflickan med barn och sedan lämnat både barnflickan och barnen till Clara att ta hand om.
Osynlig ruta
  Till slut insåg Clara att mannen aldrig skulle förändras. De levde på olika håll, men fortsatte att formellt att vara gifta.

Foto av fem kvinnor i fina spetsblusar och med uppsatt hår. Alla ser in i kameran och några ler
Clara står i mitten med sin syster Mary till höger och tre andra släktingar.
Osynlig ruta

Omslag till boken The Woman's Bible i orange med svart textNär Elizabeth Cady Stanton 1895 gav ut The Woman's Bible, med kritik av kristendomens kvinnosyn, var Clara en av de medverkande författarna. Eftersom NAWSA, National American Woman Suffrage Association, med de mer konservativa Carrie Chapman Catt och Anna Howard Shaw i spetsen, tog avstånd från både Cady Stanton och boken, blev även deras relation till Clara Bewick Colby ansträngd.
Osynlig ruta
  Clara fortsatte sitt journalistiska arbete. Under spansk-amerikanska kriget 1898 blev hon en av de första amerikanska kvinnor som fick officiellt pass som krigskorrespondent. Hon var även aktiv i NWPA, National Woman's Press Association, IWU, International Woman's Union, samt AAW, Association for the Advancement of Women, där astronomen Maria Mitchell var en tidig ordförande.
Osynlig ruta
1904 flyttade Clara till Portland i Oregon, och två år senare skilde sig hon och Leonard formellt, efter att inte ha levt ihop på tio år. Då blev den allt mer konservativa rösträttsrörelsen än mer negativ till Clara, eftersom de inte ville bli förknippade med "skandaler", som de ansåg skilsmässa vara.
Osynlig ruta
  1909 hade hon inte längre råd att ge ut The Woman's Tribune. Hon skrev istället för Freethinker-rörelsens tidning, en IWSA:s brosch med en inre ring av guld, där det står en kvinna med vågskål ioch texten JUS SUF FRA GII och runt den ett filigranarbete i guld med stenar i vitt, rött och gröntrörelse där hon också var aktiv medlem, samt i Washington Herald och andra tidningar. Hon fortsatte också att föreläsa, bland annat om olika historiska förmödrar.
Osynlig ruta
Foto av Clara i medelåldern, Hon har en spetshalsad klänning och uppsatt hår  Efter att hon lagt ner The Woman's Tribune hade Clara mer tid att engagera sig i internationellt arbete. Hon reste till England och hjälpte brittiska och irländska rösträttskvinnor i deras kamp genom föreläsningsturnéer i England, Wales och Irland. Hon deltog i flera kongresser för IWSA, International Woman Suffrage Alliance, bland annat i Stockholm 1911.
Osynlig ruta
  Dessutom engagerade sig Clara i fredsarbete. Hon var med i LWP, League of World Peace. 1908 deltog hon i den 17:e Universal Peace Congress/Congrès universel de la paix i London och 1913 i den motsvarande 20:e kongressen i Haag.
Osynlig ruta
  Clara Bewick Colby dog av hjärtmuskelinflammation och lunginflammation i sin syster Mary B. Whites hem i Palo Alto i Kalifornien den 7 september 1916, 70 år gammal.
Osynlig ruta

Clara Bewick Colby hör till de mer bortglömda kvinnorna i rörelsen för kvinnors rösträtt. Hon var ingen av de tidiga rösträttkämparna, och hon dog innan rösträtt för kvinnor hade införts. Det är genom
The Woman's Tribune
hon fortfarande blivit ihågkommen.

Avdelare i form av ett gult streck med  en trave böcker till höger

Rubrik: Läs mer
Blinkande gul stjärna Olympia Brown Willis: Democratic ideals – a memorial sketch of Clara B. Colby, 1917.

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema rösträtt USA
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2022-06-28

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu