«  Feministisk aktivist i rösträttskampen i Ryssland

Polixena Nesterovna Schischkina* föddes i april 1875 i Nikolajev i dåvarande kejsardömet Ryssland (idag Mykolajiv i Ukraina). Pappan var militärmusiker, och hon hade sex bröder.

  Polixena utbildade sig till läkare i dåvarande S:t Petersburg. Hon tog examen 1904, specialiserad på gynekologi. Under utbildningstiden hade hon gift sig med en av professorerna och fått dottern Alla och sonen Igor.

  Hon var feminist redan då, och tidigt aktiv i arbete för kvinnors hälsa. 1907 var hon av dem som tog initiativ till en ny organisation för kvinnors rösträtt, RLWE, Ryska förbundet för kvinnors likställdhet, och några år senare blev hon ordförande i förbundet.

  Polixena var starkt engagerad för kvinnors rösträtt, hon höll tal och utbildningar och hon skrev artiklar i den internationella rösträttsrörelsens IWSA:s tidning Jus Suffragii.

1911 reste Polixena till Sverige för att delta i IWSA:s Stockholmskongress. Tidningen Dagens Nyheter beskrev henne då som en "världsdam" med mörka, strålande ögon, en djärv profil under svarta hårmassor, stolt hållning och ovanlig skönhet. Men, skrev journalisten, hon är mer än så, och så fortsatte hyllningen med hur smart hon var och allt hon gjort och uppnått. Hon är en modern kvinna, konstaterade artikeln slutligen, som lever ett intensivt, intressemättat liv.

  Polixena Schischkina-Jawein var en klassisk borgerlig feminist, som tänkte att kvinnoförtrycket skulle kunna lösas genom jämställdhet i lagstiftningen. Så det var lagändringar hon fokuserade på.

  Under första världskriget satsade RLWE på att starta sjukhus för soldater, och matbespisningar och jourhem för kvinnor och barn. Polixena var då aktiv både i själva organiserandet av verksamheterna och som läkare. Hon höll också kurser för kvinnor i sjukvård.

  Vid februarirevolutionen 1917 framkom att den nya regimen inte tänkte införa rösträtt för kvinnor. Polixena och RLWE började då arbeta intensivt för att påverka. De bjöd in en mängd andra kvinnogrupper och arrangerade en massdemonstration i Petrograd i mars 1917, då 40 000 kvinnor deltog. Den slutade med att Polixena Schischkina-Jawein och Vera Nikolajevna Figner överlämnade en lista med kvinnornas krav till duman. Efter förhandlingar med den provisoriska regeringens ledare furst Lvov fick kvinnorörelsen igenom att rösträtt för kvinnor skulle införas.

När 400 000 kvinnor i Petrograd gick ut och krävde rösträtt i mars 1917 ledde
Polixena Schischkina-Jawein och Vera Figner demonstrationståget från en bil.

När bolsjevikerna tog makten vid oktoberrevolutionen 1917 flyttade Polixena Schischkina-Jawein och hennes familj till Estland. Tre år senare dog hennes man där. Men i Estland fick Polixena inte arbeta som läkare, och det verkar som att hon ganska snart återvände till det nya Sovjetunionen.

  Det är svårt att hitta info om henne vid den tiden, men flera källor uppger ändå att Polixena arbetade som läkare när hon återvänt. Hon befann sig i Leningrad under andra världskriget och överlevde belägringen av staden.

  Polixena Schischkina-Jawein dog den 15 mars 1947, strax innan hon skulle ha fyllt 72 år.

* Det finns otaliga sätta att stava hennes namn i översättning från det ryska alfabetet. Vi har valt detta för att det är så hon själv skrev det, på visitkort hon lämnade. Andra stavningar är Poliksena, Shishkina, Sjisjkina, Xixkina, Iavein, Javein eller Yavein.

Sveriges representant i fredsdelegationerna 1915, Ellen Palmstierna, berättade i en artikel tidningen Idun om resan till Petrograd och Polixena Schischkina-Jawein.