«  Sojourner Truth är en legend från både den amerikanska       kvinnorörelsen och frihetsrörelsen mot slaveriet

Sojourner Truth föddes som slav i Ulster County i norra USA, troligen 1797. Hon fick namnet Isabella. Hennes föräldrar hette Elizabeth och James Baumfree, men precis som deras övriga tolv barn föddes Isabella som en ägodel tillhörig den holländska husbonden Johannes Hardenbergh. När han dog då Isabella var nio år såldes hon vidare. Tre år senare såldes hon igen, och ytterligare två år senare såldes hon ännu en gång.

  När Isabella var 30 år och hunnit föda fem barn flydde hon med sin yngsta dotter. Slavägaren hade lovat henne att hon skulle bli fri, men tagit tillbaka sitt löfte. De andra barnen var fortfarande slavar, som åtminstone i något fall sålts vidare och hon kunde inte ta med sig dem då.

  Men hennes ena son hade sålts illegalt och med hjälp av vänner kunde Isabella därför stämma sonens slavägare. I och med det blev hon den kanske första svarta kvinnan som vann över en vit man i en domstol, för hon vann målet, och fick sin son tillbaka.

1829 förbjöds slaveriet i New York, och Isabella flyttade till New York city. Där jobbade hon som hembiträde. Hon gick också med i en församling av kväkare, och började predika.

  1843 förklarade hon en dag att hon fått en vision att resa land och rike runt under namnet Sojourner Truth (sojourn betyder vistelse, så namnet betyder ungefär att vistas i sanningen).

  Sojourner Truth kämpade för slaveriets avskaffande och kvinnors rättigheter. Hon reste runt och höll tal, med ett engagemang som fick folk att lyssna, även de som inte gillade vad hon sa, sägs det. Hon försörjde sig genom att sälja visitkort med foto på sig själv!

  Hon kunde varken läsa eller skriva, men hennes tal finns delvis bevarade tack vare andra kvinnor. 1850 skrev den amerikanska feministen Olive Gilbert memoarboken Narrative of Sojourner Truth, A Northern Slave, vilket gjorde att Sojourner kunde försörja sig på sina resor genom att sälja boken.

(Läs hela boken på nätet via länken längst ner på sidan eller genom att klicka på bilden av boken!)

  Texten omarbetades flera gånger av Sojourners reskamrat på äldre dar, feministen, kväkaren och rösträttskämpen Frances Titus (1816 - 1894). Det är hon på bilden här snett ovanför.

  Sojourner Truth var också aktiv i Den underjordiska järnvägen, ett nätverk av motståndare till slaveriet som hjälpte slavar att fly från sydstaterna.

Tillsammans med andra feminister som Lucretia Mott, Elizabeth Cady Stanton och Susan B. Anthony började Sojourner Truth ett mer organiserat arbete för kvinnors rösträtt i och med de årligen återkommande konferenserna National Woman's Rights Convention. Sojourner Truths mest kända tal är Ain't I a woman höll hon på den andra kvinnorättskonferensen, i Worcester i Massachusettes 1851.

  Efter slaveriets avskaffande 1865 arbetade Sojourner Truth med att hjälpa frigivna slavar. Tillsammans med bland andra Lucretia Mott, Elizabeth Cady Stanton, Susan B. Anthony, Lucy Stone, Ernestine Rose och Frederick Douglass var Sojourner Truth 1866 också med i startandet av AERA, American Equal Rights Association, som krävde rösträtt för alla medborgare, oavsett kön eller hudfärg.

  När en lag las fram om att rösträtt skulle införas för svarta män, men inte för kvinnor oavsett etnicitet, hörde Sojourner Truth till motståndarna. Hon var istället med och startade NWSA, National Woman Suffrage Association, som fortsatte kräva universiell rösträtt, alltså oavsett kön eller etnicitet.

Till höger är ett exempel på visitkort som Sojourner Truth sålde. På kortet står: "I sell the Shadow to support the Substance".

  Senare återförenades Sojourner med sina barn, och hon bodde med två döttrar och sina barnbarn. Hon fortsatte hålla tal in i det sista, om kvinnors och svartas rösträtt.

  Sojourner Truth dog den 26 november 1883, 86 år gammal.

2009 blev Sojourner Truth den första afroamerikanska kvinna som hedrats med en staty i Kapitoleum i Washington i USA. Statyer av henne finns också på många andra platser i USA. I Sverige har en kampanj för papperslösa kvinnors rätt till skydd tagit namn efter Sojourners mest kända tal. Sojourner Truth finns också med i Judy Chicagos berömda feministiska verk The Dinner Party på Brooklyn Museum.

Olive Gilbert: Narrative of Sojourner Truth, A Northern Slave.

Citat ur tal av Sojourner Truth: Ain't I a Woman.