«  Tidig feministisk föregångskvinna i USA

Angelina Emily Grimké föddes den 20 februari 1805 i Charlestone i South Carolina som yngst av 14 barn. Hennes tretton år äldre storasyster Sarah tog hand om Nina, som hon kallades som barn, så mycket att Nina kallade Sarah för mamma.

  Pappan var en rik plantageägare och jurist, och medan pojkarna fick utbilda sig skulle flickorna bli bortgifta, så de fick därför bara lära sig sådant som att brodera och spela musik. Storasyster Sarah kom tidigt ihop sig med föräldrarna om behandlingen av slavarna på plantagen och Angelina lärde sig genom det att avsky slaveriet. Hon beskrivs i bevarade brev och annat dessutom som den mest självständiga, nyfikna och självsäkra av syskonen.

Efter att pappan dött och Angelina blivit 22 år flyttade hon till sin syster Sarah i Philadelphia och blev kväkare. Sarah och Angelina reste runt i New England och höll föredrag om att slaveriet måste avskaffas, det som kallades abolitionism (abolish = avskaffa). Bägge systrarna var bra på att formulera sig, både i skrift och tal. Angelina ansågs kanske som den kraftfullaste talaren av dem. Hon var lång och ståtlig, och hade en stark röst och genomträngande blick, sägs det.

  När AASS, American Anti-Slavery Society, bildades 1833 ville systrarna gå med där. Men kvinnor fick inte bli fullvärdiga medlemmar, så när PFASS, Philadelphia Female Anti-Slavery Society, startades lokalt av svarta och vita kvinnor tillsammans engagerade sig Angelina och Sarah där.

  1835 publicerade tidningen The Liberator ett brev som Angelina Grimké hade skrivit till tidningen, och i och med det blev hon känd i vidare kretsar. Att en vit kvinna från sydstaterna på det sättet förde kamp mot slaveriet var något nytt. Men efter att artikeln publicerats växte också motståndet från män inom rörelsen, som ansåg att kvinnor inte skulle synas offentligt. Året därpå publicerade AASS Angelinas text An Appeal to the Christian Women of the South, där hon uppmande sydstatskvinnor att agera mot slaveriet.

  1837 reste Angelina och Sarah på föredragsturné på uppdrag av BFASS, Boston Female Anti-Slavery Society. Det ledde till startandet av Female Anti-Slavery Societies på massor av orter.

Systrarna Grimké hade fram tills då hållit föredrag för kvinnor, och det ansågs som otänkbart att kvinnor på den tiden skulle tala för både kvinnor och män. Men det började systrarna Grimké göra på den turnén. Det skapade sensation, och de började få allt fler abolitionister emot sig. De fick höra att de borde tona ner sitt "okvinnliga beteende" – för sakens skull – och att de måste sluta prata om kvinnors rättigheter.

  Angelina Grimké svarade på kritiken med att skriva en serie brev i The Liberator 1838, där hon drev dels kvinnors rätt att tala om kampen mot slaveriet, dels kvinnors rätt att vara med och bestämma över alla lagar över huvud taget.

1838 gifte sig Angelina Grimké med Theodore Weld, en känd abolitionist, framför en svart och en vit präst som höll ceremonin tillsammans. Under cermonin deklarerade Theorodre Weld att han frånsade sig sin rätt att bestämma över sin hustru och att de istället ingick ett jämlikt äktenskap. Bröllopet blev känt som en manifestation mot rasism och kvinnoförtryck, och för allas lika rättigheter, oavsett kön eller hudfärg. Många kända abolitionister deltog, inklusive flera som tidigare varit slavar. Det väckte stor uppståndelse.

  Två dagar efter bröllopet höll Angelina tal på en anti-slaveri-kongress, som Lucretia Mott höll i, där både svarta och vita deltog. En rasande folkmassa av vita stod utanför skrek hot mot henne, slängde sten och krossade fönstren. Det slutade med att de brände ner lokalen efter mötets slut.

En pöbel brände ner abolitioniströrelsens nya lokal Pennsylvania Hall i
Philadelphia dagen efter att Angelina Grimké hållit tal där i maj 1838.
Gravyren är gjord av ögonvittnet John Sartain.

Det är oklart om det var allt motstånd de mött inom rörelsen, eller vad som fick dem att sluta, men efter det slutade både Angelina och Sarah att resa runt och tala offentligt för abolitionismen.

  Angelina och Theodore fick tre barn tillsammans, och storasyster Sarah bosatte sig med familjen för resten av livet. Periodvis hade de det svårt att få ekonomin att gå ihop. Systrarna tog emot elever i hemmet och de flyttade flera gånger. 1851 började de driva en internatskola. 1854 flyttade de igen och startade skolan Eagleswood, som de tre vuxna drev fram till 1862, då de flyttade till Boston. Där fortsatte de att undervisa på andra skolor. Systrarna brukade då också lära eleverna om driftiga kvinnor, både inom abolitioniströrelsen och rösträttsrörelsen.

  Vid den tiden upptäckte Angelina och Sarah att två av studenterna var söner som en av deras bröder fått med en slav i hans ägo. Archibald och Francis välkomnades genast hos familjen Weld och systrarna försökte hjälpa dem på olika sätt, inte minst ekonomiskt. Både Archibald och Francis blev senare aktiva inom medborgarrättsrörelsen.

Båda systrarna Grimké fortsatte hela livet att vara engagerade för kvinnors rättigheter. De engagerade sig bland annat i rörelsen för kvinnors klädreform, och bägge började klä sig i bloomers. De drev också kvinnors rösträtt, bland annat gjorde de och deras lokala kvinnoorganisation ett symboliskt försök att rösta i ett lokalt val.

  När MWSA, Massachusetts Woman Suffrage Association, startades 1870 gick båda systrarna Grimké med där. Den tillhörde först riksorganisationen AWSA, American Woman Suffrage Association, som hade startats året innan. När rösträttsrörelsen senare gick ihop i NAWSA, National American Woman Suffrage Association, blev deras lokala organisation en del av NAWSA istället.

Angelina och Sarah Grimké var ovanligt tidiga föregångskvinnor både när det gäller anti-rasistisk kamp och kamp för kvinnors rättigheter i USA. Och de fortsatte det arbetet på olika sätt under hela livet. När flera amerikanska feminister 1881 gav ut det klassiska verket History of Woman Suffrage var det inte konstigt att de dedikerade boken till bland annat systrarna Grimké.

  Men Sarah dog 1873 och i samband med det drabbades Angelina av en stroke, som gjorde att hon därefter var delvis handikappad.

  Angelina Grimké Weld dog i Boston den den 26 oktober 1879, 74 år gammal.

2019 döptes en nyligen rekonstruerad bro i USA om efter systrarna Grimké. 1998 introducerades båda systrarna i National Women's Hall of Fame. Systrarna finns också med i Judy Chicagos feministiska verk The Dinner Party.

Angelina Grimkés tal i Philadelphia då pöbeln stod utanför lokalen 1838 finns att läsa på nätet.