Bakgrundspapper uppe

«  En av Sveriges fem första riksdagskvinnor

Porträttfoto av Nelly Thüring, där hon ser in i kameran
Namn: Nelly Thüring

Nelly Maria Nilsdotter föddes 21 juni 1875 i byn Mala i Vankiva i norra Skåne. Pappan hade dött strax innan Nelly föddes, så mamman blev ensam med de nio barnen. Med många barn var det förstås extra svårt att klara ekonomin som ensamstående mamma, så familjen hade det ganska fattigt under barnens uppväxt.
Osynlig ruta
Foto av Järnvägsgatan med Hotel d'Angleterre i Helsingborg från slutet av 1800-talet  Nelly gick sex år i skolan. 14 år gammal började hon jobba, i affär och på konditori. När hon var 17 år fick hon möjlighet att gå en bokhållarkurs i Malmö, och fick jobb som kassörska på ett hotell i Helsingborg. Av en tillfällighet fick hon 1896 chans att att bli lärling hos en fotograf som jobbade i samma hus som hotellet.
Osynlig ruta
År 1900 startade startade Nelly, 25 år gammal, sin egen fotoateljé i Lund. Vid den tiden fanns det en stor efterfrågan på visitkortsporträtt, Adressraden från Nellys fotoateljé i Lund: N. Thüring - LUND - Stortorget 4så hon hade mycket jobb. Samtidigt tog sig hon sig namnet Thüring.
Osynlig ruta
  1903 gifte sig Nelly och fick två barn med mannen. Men redan innan det yngsta barnet föddes 1906, hade de flyttat ifrån varandra, även om de formellt fortsatte vara gifta fram till 1917.
Osynlig ruta
Montage av gammalt tidningsfoto av Nelly Thüring och en ram från Nellys adressrad i Göteborg   Nelly Thüring var en del av de växande folkrörelserna i Sverige, i nykterhetsrörelsen och fredsrörelsen. Hon var också engagerad i SVF, Svenska Vegetariska Föreningen. Hon reste runt och höll föredrag, och fick då hjälp av sin syster att ta hand om barnen. 1909 la hon ner fotoateljén.
Osynlig ruta
  1911 flyttade Nelly och barnen till Göteborg. Där återupptog hon jobbet som fotograf. Hon fick hyra en stor lokal med höga fönster i Göteborgs arbetareförenings hus, och så stod det på de fotografier hon tog: N. Thüring, Göteborg, Arbetareföreningen.

Osynlig ruta
Fotot här intill är ett montage. Vi har tagit en gammal tidningsbild av Nelly Thüring och satt ihop med en ram från hennes Göteborgsfoton.
Osynlig ruta

Det var första världskriget som gjorde att Nelly Thüring organiserade sig som socialdemokrat. Kriget påverkade henne starkt, och hon såg socialdemokratin som det bästa sättet att arbeta för fred. Hon har själv beskrivit det:
"Jag förstod av händelsernas utveckling, att internationella lagar och överenskommelser måste komma till stånd, och att vi kvinnor måste med i det arbetet."
Rösträttsrörelsens symbol med rättvisans gudinna med sin vågskål, en soluppgång i bakgrunden och texten: JUS SUF FRA GII
Osynlig ruta
  Nelly blev aktiv i Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Hon engagerade sig också för rösträtt för kvinnor i Göteborgsdelen av LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, där Frigga Carlberg var ordförande.
Osynlig ruta
  1916 blev Nelly Thüring invald i Göteborgs stadsfullmäktige, som den första socialdemokratiska kvinnan där, det första året som kvinnor någonsin valts in. Kvinnor var valbara till kommunen då endast om de hade tillräcklig inkomst, men det hade Nelly genom sitt arbete som fotograf.
Osynlig ruta
  Fyra år senare sålde Nelly sin fotoateljé och satsade på politik på heltid. Hon hade en motorcykel som hon reste runt med och höll föredrag som representant för det då nybildade Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Nelly var populär som agitator, och var känd som "skarp replikör" i debatter.
Osynlig ruta
Porträttfoto av NellyThüring vid tiden då hon blev invald i riksdagen  1921, när kvinnor i Sverige fick rösta för första gången, valdes Nelly Thüring in som en av de första fem kvinnorna i Sveriges riksdag. Då hade Sverige ett två-kammar-system, och Nelly och Agda Östlund satt i andra kammaren för socialdemokraterna.
Osynlig ruta
När tidningen Idun frågade henne om hon trodde arbetet i riksdagen skulle bli lätt, svarade hon lungt:
– Som pionärer komma vi naturligtvis att få kämpa mot stora svårigheter, icke minst männens motstånd, vilket jag funnit starkt överallt, där vi kvinnor söka göra oss gällande i det offentliga. Men jag är nu en gång för alla djärv till min natur. Jag vet min väg och går den också, och passar den icke skapelsens herrar, så à la bonheur.
Foto av Agda Östlund och Nelly Thüring utanför riksdagen 1922. Båda har hatt och kappa.
Socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring vid riksdagens öppnande 1922.
Osynlig ruta
Under 1920-talet skrev Nelly Thüring regelbundet i tidningen Morgonbris. Hennes artiklar handlade om allt möjligt; socialism, stöd till ensamma mödrar, sexualfrågor, bostadsfrågor, tandvård, arbetslöshet, försvarsfrågor, fred och vid ett tillfälle om ett tal av en av hennes förebilder, den brittiska rösträttskämpen Emmeline Pethick-Lawrence, som 1922 hade varit på besök i Sverige.
Osynlig ruta
  Fredsfrågan var något Nelly Thüring fortsatte brinna för. 1923 var hon en av dem som nominerade Jane Addams till Nobels fredspris.

Foto av Nelly Thüring som sitter på marken framför Agda Östlund som sitter i en solstol i en trädgård. Båda ser glada ut, Melly ler stort, där hon sitter i profil. Till höger syns nederdelen/fästet till en flaggstång, bakom dem är en häck av buskar
Nelly Thüring och Agda Östlund i glatt samspråk i okänd trädgård.
Osynlig ruta

  Nelly Thüring satt i riksdagen i två perioder, sedan tackade hon nej till att ställa upp igen. Hon skyllde på att hon ju hade flyttat till Stockholm 1927, där hon bosatt sig i Enskede. 1929 återupptog hon fotografyrket. Det var slut på riksdagspolitiken, men hon fortsatte vara aktiv lokalt i kvinnoklubben i Enskede.
Osynlig ruta
Det har sagts om Nelly Thüring att hon spred glädje och hopp, och att hon därför fick kvinnor att vilja engagera sig. Lisa Mattson, ordförande i Porträttfoto av Nelly Thüring på äldre dar iförd glasögon. Hon lutar huvud i ena handenSocialdemokratiska kvinnoförbundet skrev: "Jag har aldrig blivit så betagen av någon kvinna. Jag har aldrig, vare sig förr eller senare, mött någon som så intellektuellt, engagerat, ideologiskt omutbart och samtidigt nästan barnsligt optimistiskt betraktade dagens politiska situation och morgondagens utvecklingsmöjligheter."
Osynlig ruta
  Nelly Thüring dog den 2 januari 1972 i Enskede, 97 år gammal.
Osynlig ruta

I Göteborg finns Nelly Thürings trappa till minne av henne, och i Hässleholm finns Nelly Thürings väg.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema kultur
 Pil åt vänster Till tema rösträtt i Sverige
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2021-09-10

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu