«  Sömmerskan som blev en av de första kvinnorna i riksdagen

Agda Östlund är en av våra mer bortglömda svenska förmödrar, trots att hon var en av de första kvinnorna som valdes in i riksdagen när kvinnors rösträtt och valbarhet infördes. Hon måste ha varit desto mer populär då!

Agda Maria Lundgren föddes den 3 april 1870 i Köping i Västmanland. Familjen bodde i den vanliga sortens arbetarbostad på den tiden; ett rum med spis, som fick vara både kök, sov- och matrum. Mamman, Ulrika, var noga med att flickor och pojkar skulle uppfostras lika, så Agdas tre bröder skulle göra lika mycket hushållsarbete som Agda.

  Helt lika var det ändå inte, för bröderna fick gå i högre skola, och det fick inte Agda. Men en yrkesutbildning skulle hon få, precis som bröderna. Agda utbildade sig till sömmerska och hon startade så småningom sin egen ateljé.

  Dessutom uppmuntrade mamman Agdas politiska engagemang, när Agda i sena tonåren började engagera sig. Till Stockholm flyttade Agda 1896, sen hon hade gift sig med Anders Östlund.

I början av 1900-talet gick Agda Östlund med i Socialdemokraterna. Många socialdemokratiska kvinnor anpassade sig då till att partiets krav på rösträtt bara gällde män. Men Agda jobbade också för kvinnors rösträtt och reste på agitationsresor* runt om i landet. Där höll hon tal om vikten av att kvinnors organiserade sig och krävde rösträtt. Men det skulle vara en rösträtt för alla kvinnor, så Agda kritiserade de borgerliga kvinnorna, som bara krävde rösträtt på samma villkor som för män då, alltså att den som hade tillräckligt mycket pengar fick rösta.

  Förutom att hålla tal, var Agda Östlund också särskilt bra på politisk analys. Och hon hade gott om tid att tänka medan hon reste land och rike runt i de dåtida tågens "damkupéer", utan att bli störd av jobbiga karlar.

  Många arbetarkvinnor identifierade sig med just Agda Östlund eftersom hon så uppenbarligen själv kom från arbetarklassen och alltid pratade ur arbetarkvinnors perspektiv. När de frågade hur hon vågade hålla tal och vara drivande politiskt, svarade hon att "När man riktigt vill någonting, så får man mod."

Precis som många andra rösträttskvinnor arbetade även Agda samtidigt mot mäns sexualiserade våld. Det som på den tiden kallades "hustrumisshandel" var det som engagerade henne mest.

  Som feminist var Agda organiserad i SAKK, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, (som långt senare blev en del av Socialdemokratiska kvinnoförbundet, när det bildades 1920).

  När kvinnors politiska rösträtt slutligen infördes, var det inte i första hand rösträttsaktivisterna i LKPR som valdes in i riksdagen, utan snarare redan partipolitiskt aktiva kvinnor. Men Agda Östlund var hela tiden organiserad socialdemokrat och samtidigt engagerad aktivist för kvinnors rösträtt.

Socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring vid riksdagens öppnande 1922.

I riksdagen var Agda Östlund inte bara en av de första kvinnorna som valts in. Hon blev dessutom som första kvinna utsedd till ledamot i lagutskottet, som representant för socialdemokraterna. Och hon var den allra första kvinnan som över huvud taget yttrade sig i riksdagens "andra kammare" (på den tiden hade riksdagen ett tvåkammarsystem).

  Hennes mycket uppmärksammade tal fick beröm i medierna – förutom att hon talade väl och hade en vacker röst, så höll hon sig till ämnet, vilket de pratglada männen i riksdagen ofta glömde bort, konstaterade en tidning.

Men det blev en tuff tid för de första kvinnorna i den så extremt mansdominerade riksdagen. Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att de första kvinnorna i riksdagen så ofta samarbetade över partigränserna i frågor som rörde kvinnors och barns rättigheter. Bättre sjukvård för kvinnor och barn, rätt till abort, sexualundervisning, kvinnors rätt till arbete, moderskapspenning, lika pensioner för kvinnor och män, lag mot "hustrumisshandel", arbete för nykterhet och fred var några av de saker Agda Östlund drev under sina år i andra kammaren.

  Agda Östlund satt i riksdagen i nästan tjugo år, 1921 - 1940. Hela tiden var hon också engagerad i Socialdemokraternas kvinnoförbund, och hon skrev artiklar i deras tidning Morgonbris. Hon var känd för att stötta och uppmuntra unga tjejer att engagera sig, ta plats och stå på sig mot männen.

  Två år efter att Agda Östlund avgått som riksdagsledamot dog hon, 72 år gammal, den 26 juni 1942.

Agda Östlund med dekorerade adventsljus. Foto: Anna Riwkin.

* Agitation = sätta i rörelse, uppvigla. Agitationsresor = resa runt och hålla tal, möten och liknande för att få folk att aktivera sig.

Hulda Flood: Agda Östlund – pionjär i genombrottstid (finns på bibliotek).