«  En av Sveriges fem första riksdagskvinnor

Nelly Maria Nilsdotter föddes 21 juni 1875 i byn Mala i Vankiva i norra Skåne. Pappan hade dött strax innan Nelly föddes, så mamman blev ensam med de åtta barnen. Med många barn var det förstås extra svårt att klara ekonomin som ensamstående mamma, så familjen hade det ganska fattigt under barnens uppväxt.

  Nelly gick sex år i skolan. 14 år gammal började hon jobba, i affär och på konditori. När hon var 17 år fick hon möjlighet att gå en bokhållarkurs i Malmö, och fick jobb som kassörska på ett hotell i Helsingborg. Av en tillfällighet fick hon 1896 chans att att bli lärling hos en fotograf som jobbade alldeles i närheten av hotellet.

År 1900 startade startade Nelly, 25 år gammal, sin egen fotoateljé i Lund. Vid den tiden fanns det en stor efterfrågan på visitkortsporträtt, så hon hade mycket jobb. Samtidigt tog sig hon sig namnet Thüring, som hon och hennes bror Nils hade hittat på från ortsnamnet Tyringe i Skåne.

Foto av Nelly 1898

  Nelly blev engagerad i den teosofiska rörelsen, och den påverkade hennes inställning till livet och världen. Det var också i den rörelsen hon träffade sin man. 1903 gifte de sig och hon fick två barn med mannen. Men redan innan det yngsta barnet föddes 1906, hade de flyttat ifrån varandra, även om de formellt fortsatte vara gifta fram till 1917. När en ny skilsmässolag infördes 1915 tog Nelly hjälp av den feministiska advokaten Eva Andén och fick till slut skilsmässa.

Tidningen "Nya Seklet" gavs ut av
den svenska teosofiska rörelsen 1898 - 1900.

  Nelly Thüring deltog i flera av de växande folkrörelserna i Sverige – hon blev aktiv i nykterhetsrörelsen, fredsrörelsen och SVF, Svenska Vegetariska Föreningen. Hon reste runt och höll föredrag, och fick då hjälp av sin syster att ta hand om barnen. 1909 la hon ner fotoateljén och försörjde sig genom föredragen.

  Men 1911 flyttade Nelly och barnen till Göteborg. Där återupptog hon jobbet som fotograf. Hon fick hyra en stor lokal med höga fönster i Göteborgs arbetareförenings hus, och så stod det på de fotografier hon tog: N. Thüring, Göteborg, Arbetareföreningen.

Fotot här intill är ett montage. Vi har tagit en gammal tidningsbild av Nelly Thüring och satt ihop med en ram från hennes Göteborgsfoton.

I Göteborg engagerade sig Nelly Thüring feministiskt i Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, som byggde på att mötas över klassgränserna och som fungerade lite liknande Ellen Keys initiativ Tolfterna.

  I den teosofiska loge som Nelly Thüring tillhörde i Göteborg studerade de 1914 även den brittiska socialisten och feministen Charlotte Despards bok Theosophy and the Woman's Movement. Senare beskrev Nelly sin socialism som en del av en slags intersektionell övertygelse (långt innan det ordet uppfanns), när hon skrev: "jag är socialist, nykterist, fredsidealist, feminist, vegetarist o.s.v. Alla dessa rörelser äro endast grenar av samma träd".

Det var första världskriget som gjorde att Nelly Thüring organiserade sig som socialdemokrat. Kriget påverkade henne starkt, och hon såg socialdemokratin som det bästa sättet att arbeta för fred. Hon har själv beskrivit det: "Jag förstod av händelsernas utveckling, att internationella lagar och överenskommelser måste komma till stånd, och att vi kvinnor måste med i det arbetet."

  Nelly blev aktiv i Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb, som också kom att hålla flera av sina möten i Nellys fotoateljé. Samtidigt organiserade hon sig för rösträtt för kvinnor även i Göteborgsdelen av LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, där Frigga Carlberg var ordförande.

Nelly Thüring lyssnar på radio via en kristallmottagare.

1916 blev Nelly invald i Göteborgs stadsfullmäktige, som den första socialdemokratiska kvinnan där, det första året som kvinnor någonsin valts in. Kvinnor var valbara till kommunen då endast om de hade tillräcklig inkomst, men det hade Nelly genom sitt arbete som fotograf.

  Fyra år senare sålde Nelly sin fotoateljé och satsade på politik på heltid. Hon reste runt på motorcykel och höll föredrag som representant för det då nybildade Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Nelly var populär som agitator, och var känd som "skarp replikör" i debatter.

  1921, när kvinnor i Sverige fick rösta för första gången, valdes Nelly Thüring in som en av de första fem kvinnorna i Sveriges riksdag. Då hade Sverige ett två-kammar-system, och Nelly och Agda Östlund satt i andra kammaren för socialdemokraterna.

När tidningen Idun frågade henne om hon trodde arbetet i riksdagen skulle bli lätt, svarade hon lungt:
– Som pionärer komma vi naturligtvis att få kämpa mot stora svårigheter, icke minst männens motstånd, vilket jag funnit starkt överallt, där vi kvinnor söka göra oss gällande i det offentliga. Men jag är nu en gång för alla djärv till min natur. Jag vet min väg och går den också, och passar den icke skapelsens herrar, så à la bonheur.

Socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring vid riksdagens öppnande 1922.

Under 1920-talet skrev Nelly Thüring regelbundet i tidningen Morgonbris. Hennes artiklar handlade om allt möjligt; socialism, stöd till ensamma mödrar, sexualfrågor, bostadsfrågor, tandvård, arbetslöshet, försvarsfrågor, fred – vid ett tillfälle skrev hon om ett tal som en av hennes förebilder, den brittiska rösträttskämpen Emmeline Pethick-Lawrence, höll 1922 då hon var på besök i Sverige.

  Fredsfrågan var något Nelly Thüring fortsatte brinna för. 1923 var hon en av dem som nominerade Jane Addams till Nobels fredspris.

Nelly Thüring och Agda Östlund i glatt samspråk i okänd trädgård.

  Nelly Thüring hörde inte till de radikalaste av dåtidens feminister, och hon var inte heller typisk för de socialdemokratiska kvinnorna, eftersom hon var egenföretagare och arbetsgivare. Men hon hade ett starkt politiskt engagemang som hon fortsatte arbeta för hela livet. Hon satt i riksdagen i två perioder, sedan tackade hon nej till att ställa upp igen. Hon skyllde på att hon ju hade flyttat till Stockholm, där hon bosatt sig i Enskede.

  Där återupptog hon fotografyrket. Riksdagspolitiken var det slut med, men hon fortsatte vara aktiv lokalt i kvinnoklubben i Enskede och hon satt i styrelsen för Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Hon fortsatte också att vara aktiv i Teosofiska Samfundet.

Socialdemokratiska kvinnoklubben i Enskede. Nelly Thüring sitter i främsta
raden med en ljus sjal över axlarna och tidningen Morgonbris i knät.

  Nelly Thürings sista offentliga debatt gällde kärnvapen. 82 år gammal skrev hon i Morgonbris och stöttade Inga Thorssons arbete mot kärnvapen, som motarbetades av Tage Erlander. Liksom många andra i kvinnoförbundet såg Nelly "atomvapnen" som det största hotet mot mänsklighetens framtid.

Det har sagts om Nelly Thüring att hon spred glädje och hopp, och att hon därför fick kvinnor att vilja engagera sig. Lisa Mattson, ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbundet skrev: "Jag har aldrig blivit så betagen av någon kvinna. Jag har aldrig, vare sig förr eller senare, mött någon som så intellektuellt, engagerat, ideologiskt omutbart och samtidigt nästan barnsligt optimistiskt betraktade dagens politiska situation och morgondagens utvecklingsmöjligheter."

  Nelly Thüring dog den 2 januari 1972 i Enskede, 96 år gammal.

I Göteborg finns Nelly Thürings trappa till minne av henne, och i Hässleholm finns Nelly Thürings väg.

Malin Arvidssons biografi Nelly Thüring – Teosof, feminist, socialist från Makadam förlag 2024, finns att läsa gratis på nätet hos Kriterium.