Bakgrundspapper uppe

« Arbetarkvinnan som myntade uttrycket "Bröd och rosor"

Porträttfoto av Rose Schneiderman
Namn: Rose Schneiderman

Den del av kvinnorörelsen som organiserat arbetarkvinnor använde under nästan hela 1900-talet uttrycket BRÖD OCH ROSOR. Det kommer från ett tal som Rose Schneiderman höll 1912, där hon sa att arbetarkvinnan vill leva – inte bara existera.

Rachel Schneiderman föddes i byn Sawin i Polen den 6 april 1882. När Rose, som hon kallades, var var åtta år emigrerade familjen till Amerika, där bägge föräldrarna fick jobb inom textilindustrin. Men efter två år i New Yorks Lower East Side dog pappan, och mamman lämnades ensam med tre barn, plus ett fjärde i magen. Hon kämpade för att försörja familjen genom sömnad och diverse andra jobb, men hon tvingades ändå lämna barnen på barnhem en tid.
Osynlig ruta
Porträttfoto av ung Rose Scvhneiderman. Hon har håret uppsatt , ljus blus och en stor rosett fram  Föräldrarna hade varit noga med att tjejer och killar skulle behandlas lika, så att även flickor skulle få gå i skolan, men när mamman förlorade sitt nattarbete måste 13-åriga Rose som äldsta dotter hjälpa till att försörja familjen. Först fick hon ett jobb som butiksbiträde, men för att få lite högre lön började även hon arbeta inom textilindustrin. På fabriken retade hon sig på hur orättvist könen behandlades, som att det alltid var män som fick jobben vid de mest lönsamma maskinerna.
Osynlig ruta
Foto av Rose Schneiderman som håller tal. Hon håller i sig i ett podie som har ett tyg hängande, där det står något som slutar med "Trade Union League" I bakgrunden står en skylt eller något som börjar med texten Book-keeper, Stenographer's.  1902 flyttade familjen tillfälligt till Montreal i Kanada, och det var där Rachel kom i kontakt med fackföreningsrörelsen och blev politiskt engagerad. Eftersom hon egentligen velat fortsätta i skolan läste hon istället så mycket hon kunde på den lilla fritid hon hade.
Osynlig ruta
  Redan året därpå var Rose tillbaka i New York igen, och började organisera kvinnorna på fabriken där hon arbetade. De startade den första lokala kvinnoavdelningen av United Cloth Hat and Cap Makers Union. Liten och rödhårig höll Rose Schneiderman flammande tal, så starka att till och med de som inte höll med henne erkände henne som en fantastisk talare.
Osynlig ruta
1905 strejkade kvinnorna på fabriken. Det var då Rose fick kontakt med New Yorks avdelning av NWTUL, National Women's Trade Union League. I NWTUL lärde hon känna andra som kämpade för kvinnors fackliga rättigheter, som Clara Lemlich, Jane Addams och Agnes Nestor. Senare har hon sagt att det var den organisationen som påverkade henne mest av allt i hennes liv. Hon fick utbilda sig via dem och blev snart anställd av dem. Vid 1909 års textilarbeterskestrejk jobbade Rose på uppdrag av både NWTUL och ILGWU, International Ladies' Garment Workers' Union, som stod bakom strejken.
Osynlig ruta
Läs mer om strejken HÄR.

Foto av elva kvinnor i helfiogur på ett kontor. De står i grupper runt två bord och vid varje bord sitter en kvinna. Den ena tycks tala i telefon.
Strejkande textilarbeterskor och fackföreningsfolk på WTUL:s kontor i
New York cirka 1909. Rose Scheiderman står mitt i bilden.
Osynlig ruta

1911, ett år efter att textilsarbeterskestrejken var vunnen i de flesta av textilfabrikerna, skedde den katastrofala branden på Triangle-fabriken. Det var den fabrikskatastrof som lett till Mycket gammalt rockmärke för ILGWU i metall med färgerna rött, guld och vitt och namnet med guldbokstäverflest döda arbetare i stadens historia, och en av de dödligaste i USA:s historia. De allra flesta som dog var kvinnor och flickor.
Osynlig ruta
Läs mer om branden HÄR.
Osynlig ruta
  Rose var förkrossad av branden, där hon förlorat flera av sina vänner. Men det gjorde henne än mer övertygad om att hon måste fortsätta kämpa för arbetarkvinnors rätt. 1919 var hon en av grundarna för den internationella fackorganisationen förAffisch för evenemang där Rose Schneiderman ska hålla tal. Det är en bild på henne och ganska mycket text arbetarkvinnor, ICWW, International Congress of Working Women, som drev kamp för kvinnorna inom ILO, Internationella arbetsorganisationen, som idag är knuten till FN. Hon arbetade för 8 timmars arbetsdag, högre löner och säkrare arbetsmiljö, och hon var en av de första i USA som började protestera mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna.
Osynlig ruta
  Rose jobbade även för förbättrade villkor för arbetarklassen över huvud taget. Hon krävde icke-vinstdrivet boende för arbetare, bra lokala skolor, att elbolagen skulle vara offentligt ägda, samt statligt finansierad arbetslöshetsförsäkring och hälsovård för alla, inklusive statligt finansierad mödravård och barnomsorg. Vid den tiden hade hon blivit en kändis i hela USA. 1926 valdes hon till ordförande i det rikstäckande NWTUL.

Foto av Harriot Stanton Blatch som håller tal iförd hatt, hon lutar sig framåt och betonar något. Snett bakom henne står Rose Schneiderman, hon ser allvarlig ut men tittar mot publiken. I bakgrunden skymtar ett hus och på andra sidan en banderoll, men det enda som syns på banderollen är "WOM".
Harriot Stanton Blatch håller appelltal om rösträtt för kvinnor,
medan Rose Scneiderman står stöttande i bakgrunden.
Osynlig ruta

till skillnad från arbetarklasskämpar som Mary Mother Jones, som tyckte att rösträtt var något som mest berörde överklassens kvinnor, ansåg Rose Schneiderman att rösträtten var absolut nödvändig – inte för att den var någon lösning i sig, men för att den skulle göra det lättare komma till rätta med arbetsförhållandena för arbetarklassens kvinnor. Rose var aktiv medlem i NAWSA, National American Women Suffrage Association. Hon var dessutom en av dem inom NWTUL som redan tidigt startade den tyvärr kortlivade rösträttsorganisationen för arbetarkvinnor i New York: Wage Earner’s League for Woman Suffrage. Det var i den kampen hon i ett tal 1912 myntade uttrycket "bröd och rosor":

Vad arbetarkvinnan vill ha är rätten att leva, inte bara existera – rätten till livet som den rika kvinnan har rätten till livet, och solen och musik och konst. Ni har ingenting som inte den mest ringa arbetaren också har rätt till. Arbetaren måste ha bröd, men hon måste ha rosor också. Hjälp, ni privilegierade kvinnor, ge henne valsedeln att slåss med.

  Uttrycket "bröd och rosor" plockades upp av strejkande textilarbeterskor samma år, sedan skrev någon en sång om det, som genom åren framfördes av flera kända musiker.
Ruta med texten: "Arbetarkvinnan måste ha bröd, men hon måste ha rosor också." På högra sidan är några rosa roser.
Foto av medelålders Eleanor Roosevelt och Rose Sneiderman i halvfigur iklädda sommarklänningar. Eleanor skrattar högt, medan Rose ser roat på henne. Rose har glasögon på sig.I NWTUL träffade Rose Schneiderman även Eleanor Roosevelt och blev genom vänskapen med henne också vän med Eleanors man, som senare blev president Franklin D. Roosevelt. Det gav Rose en möjlighet till direktpåverkan om arbetarkvinnors villkor och det sas att det var Rose som lärt Roosevelts allt de visste om arbetarklassen och om fackföreningar.

Eleanor Roosevelt och Rose Schneiderman
verkar ha det kul tillsammans 1938.
Osynlig ruta

Porträttfoto av Maud O'Farrell Swartz  Rose Schneiderman hade inga barn, men hon stod hela livet väldigt nära sina syskonbarn. Under en del av sitt liv levde Rose dessutom med partnern Maud O’Farrell Swartz, som även hon var en engagerad fackföreningskämpe i NWTUL. Rose och Maud levde tillsammans ända tills Maud dog 1937.
Osynlig ruta
  Innan och under andra världskriget arbetade Rose, som själv var av judisk släkt, med att hjälpa andra judar att fly från nazisternas Tyskland till USA.

Foto i halvfigur av Rose Schneiderman i profil, som håller tal i en mikrofon, hon läser från några papper hon har på en ställning framför sig. I bakgrunden sitter en annan kvinna och en flagga anas
Rose håller tal i radio.
Osynlig ruta

1949 drog sig Rose Schneiderman tillbaka från arbetet. Hon höll ett och annat tal, även i radio, och hon skrev sina memoarer med titeln All for one, som publicerades 1967.
Osynlig ruta
Porträttfoto av Rose Schneiderman som mycket gammal, vithårig och med glasögon  Rose Schneiderman levde ända tills hon blev 90 år, och dog den 11 augusti 1972.

En dödsruna i New York Times räknade upp allt hon gjort genom åren och tidningen konstaterade att hon gjort "mer för att uppgradera värdigheten och levnadsstandarden för arbetande kvinnor än någon annan amerikan".
Osynlig ruta

Avdelare i form av ett gult streck med en hög böcker till höger

Rubrik: Läs mer:
Blinkande gul stjärna Rose Schneiderman: All for one, P. S. Eriksson 1967.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

 Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2020-06-21

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu