tänker på när man pratar om självförsvar är nog att en tjej eller kvinna fysiskt slår tillbaka mot en okänd våldtäktsman som attackerar henne då hon går hem en mörk kväll. Men det är långt ifrån vad vi menar med feministiskt självförsvar.

När kampsportklubbar ordnar självförsvar för just kvinnor är det inte heller feministiskt självförsvar.

Det känns lite larvigt att behöva påpeka det, men feminism betyder något!

Feminism är något påtagligt

Just när vi skriver det här har det nästan blivit "inne" att kalla sig feminist. (Det är säkert snart "ute" igen.) Var och varannan politiker kallar sig feminist. Feminism har i många sammanhang gjorts till något urvattnat och intetsägande. Desto viktigare för oss att visa att feminism är något väldigt påtagligt, som spelar roll både för hur vi tänker, och för hur vi jobbar.

Feministiskt självförsvar utgår från en feministisk analys av samhället och mäns sexualiserade våld. Men det räcker inte med det. Feministiskt självförsvar betyder också att vi söker feministiska lösningar – och att det är feministiska metoder vi väljer att dela med oss av.

Könsmaktsanalys

Att ha en feministisk analys betyder att vi ser att vi lever i en värld där män i de allra flesta sammanhang är överordnade och kvinnor är underordnade, och där män har makt över kvinnor.

Det är inte samma sak som att alla män alltid har makt över alla kvinnor. Det betyder däremot att samhället är uppbyggt på att män som grupp är överordnad gruppen kvinnor. Mäns överordning finns inbakad överallt i samhället; i lagar, lönesystem, outtalade regler och till och med i folks innersta tankar. Samhället har en könsmaktstruktur. Mäns makt finns överallt i samhället, på alla plan: ekonomiskt, politiskt, socialt, ideologiskt, religiöst och sexuellt.

Har du den grundanalysen, kan du aldrig nöja dig med att bara se till det enskilda: att den mannen utsätter den kvinnan för ett sexuellt övergrepp. Då börjar du också se hur alla tjejer och kvinnor förhåller sig till mäns och killars sexuella makt och – medvetet eller omedvetet – anpassar sig efter den.

Makt och anpassning

Kvinnor och tjejer är rädda för att bli våldtagna. Om man frågar kvinnor som bor i städer hur de tar sig hem på kvällstid, visar det sig att nästan alla använder sig av olika strategier* – de går omvägar för att undvika mörka vägar, tar taxi om de har råd, bär nycklar i handen som vapen eller blir hämtade av sina män** – allt för att komma undan rädslan. Många kvinnor undviker helt att gå ut under kvällstid. De begränsar sitt livsutrymme för att slippa utsättas för mäns sexualiserade våld.***

Att begränsa sitt livsutrymme på de här sätten är något nästan alla kvinnor och tjejer gör – oavsett om en kvinna/tjej uppfattar sig själv som rädd för att bli utsatt eller ej. En undersökning av kvinnor som arbetade som sjuksköterskor och undersköterskor på MAS (Malmö Allmänna Sjukhus) visade att en del kvinnor svarade att de var rädda för att bli utsatta för övergrepp när de gick till och från jobbet, och en del svarade att de inte var rädda. De som var rädda sa att de på grund av sin rädsla gick omvägar till och från jobbet och att de undvek exempelvis gångtunnlar. De som svarat att de inte var rädda, berättade att de inte behövde vara rädda, eftersom de undvek exempelvis gångtunnlar och hellre gick omvägar till och från jobbet. Alla kvinnorna hade alltså betett sig likadant – det vill säga anpassat sig efter risken att bli utsatt för mäns sexualiserade våld = begränsat sitt livsutrymme. 1.

Självförsvarskurser för kvinnor

När vi kvinnor och tjejer blir medvetna om vår rädsla för överfall, är det många som vill gå en självförsvarskurs. Och självförsvarskurser för kvinnor erbjuds på alla möjliga ställen, bland annat på många kampsportklubbar. De flesta kurserna är inriktade på att du fysiskt ska kunna slå och sparka mot en överfallsvåldtäktsman utomhus, eller att du ska kunna ta dig ur grepp.

Självklart är de flesta sätt att träna fysisk styrka bra, och kampsport är ett sätt att träna, men när såna kurser kallas "självförsvar för kvinnor" blir det fel:

	• De sprider myter om mäns sexualiserade våld, eftersom de "glömmer bort" att den vanligaste förövaren är en man kvinnan/ tjejen har eller haft en relation till.		• De osynliggör förövarna & gör våldet till den enskilda tjejens/ kvinnans problem, eftersom de enbart handlar om kvinnors/tjejers beteenden – mäns våld problematiseras inte, det bara "finns" där att anpassa sig till.
	• De riskerar att skuldbelägga tjejer/kvinnor för vad de sen blir utsatta för – om de inte "klarar" att försvara sig efter kursen.

Det sista gäller inte minst unga tjejer. Under de senaste åren har man på alla möjliga håll i samhället börjat uppmärksamma unga tjejers villkor. Ett exempel är killars sexuella trakasserier mot tjejer i skolan. Men slutsatsen alldeles för många vuxna gjort är att tjejer "måste lära sig sätta gränser". Inom socialt arbete säger de ofta att "flickor måste bli mer jag-starka". I värsta fall kan självförsvarskursen då bli en ytterligare skuldbeläggning av tjejer och kvinnor: om de som gått en självförsvarskurs senare blir utsatta för övergrepp finns risken att de – och andra – ser det som att det var för att de "inte satte gränser ordentligt". Som om det var tjejers och kvinnors bristande gränssättning som var problemet, och inte mäns och pojkars sexualiserade våld.

Feministiskt självförsvar

Feministiskt självförsvar stannar inte vid att lära ut metoder för en enskild tjej eller kvinna att fysiskt försvara sig – och skuldbelägger därför inte tjejer och kvinnor. Vi ser till hur hela kvinnoförtrycket är uppbyggt och vad det får för följder, och hur vi kan slåss mot det. Vitsen är ju att ingen av oss kvinnor och tjejer någonsin ska behöva bli utsatt, alltså att mäns och killar sexualiserade våld faktiskt ska upphöra.

I Artemis Systrar har vi – i feministisk tradition – byggt självförsvaret på tre grundstenar:

Feministisk teori, forskning och statistik hjälper oss att förstå vad vi som tjejer och kvinnor utsätts för i patriarkatet.

Handlingsberedskap handlar om hur vi kan förhålla oss till, och försvara oss mot, mäns sexualiserade våld – mentalt (i tankar), verbalt (i ord) och fysiskt. Vi pratar också om vad som händer när kvinnor börjar sätta gränser och försvara oss, eftersom det får följder som kan vara både bra och dåliga. Här ingår även kunskap om vilka rättigheter vi kvinnor och tjejer har, att vi sätter ord på vad vi varit med om, och att vi delar med oss av våra erfarenheter.

Samarbete mellan oss kvinnor och tjejer handlar både om att stötta varandra som enskilda tjejer och kvinnor, och att tillsammans kämpa mot förtrycket.

DET SOM ALLMÄNT SES som feministiskt självförsvar – att kunna sparka och slåss – är alltså bara en liten del av en av dessa tre grundstenar.

Och mer om de tre grundstenarna kan du läsa i deras olika kapitel i handboken.

Noter:
* Strategi = att ha en plan för hur man ska göra någonting.
** "Den största beskyddarsvindeln i världen" har filosofen Susan Rae Peterson sagt om det faktum att män ska skydda kvinnor från män.
*** Du kan läsa mer om begränsat livsutrymme i handboken, i kapitlet "Kunskap om mäns våld mot kvinnor".
1. Birgitta Andersson: Rädslans rum – trygghetens rum. Ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Lunds universitet. Vinnona Rapport 2001:32.

Här nedanför fortsätter det...