DET FINNS EN SAK TILL som är en förutsättning för att självförsvaret kan ses som feministiskt. Eftersom vi inte hittat några enkla ord för det, så använder vi fortfarande de styltade uttrycken anti-auktoritärt och icke-hierarkiskt.

Egentligen betyder det ju bara att vi funderar väldigt mycket över makt. Vem har makten i olika situationer och vad får det för följder? Kan man jobba på ett annat sätt?

Vi lär oss lyda

Redan som pyttesmå barn får vi lära oss att lyssna på "överheten". Överallt och i nästan alla sammanhang får vi lära oss att lita på de som förväntas veta mer än vi: auktoriteterna; alltså experter, lärare, vetenskapsmän. Men vi får inte lära oss att lita på oss själva. Vi får inte lära oss att alla faktiskt utgår från sin verklighetsuppfattning när de pratar – experterna, du, vi och alla andra. Nästan aldrig får vi höra att det faktiskt är jag som känner min verklighet.

I ett samhälle som styrs av män utgår experterna från mäns synvinkel. Det syns överallt och in i minsta detalj – ett litet sånt exempel är att krockkuddar i framsätena på bilar provas ut efter en genomsnittlig mans storlek, och alltså inte passar kvinnor och barn. Vad man än tänker på finns det fullt av såna exempel.

När tjejer och kvinnor träffas och pratar med varann är det en annan verklighet som kommer fram. Det är då vi kan se att experternas tolkning kanske bara stämmer på vissa personer, eller på vissa sätt. Och när vi ser det, kan vi börja fundera på hur vi tror det egentligen är, och varför. Tillsammans kan vi träna oss att börja lita mer till vår egen upplevelse, och försöka att inte lyssna så mycket till experternas tolkningar.

Att motverka rangordningen

När alla har lärt sig att lyssna till auktoriteter, börjar vi automatiskt anpassa oss till en rangordning, där den som är auktoritet är överst och alla andra följer i en skala. Det är det farligaste som finns. Ju lydigare ett folk är, desto lättare har makthavare att tvinga på folk sin vilja. Alla odemokratiska rörelser bygger på att man ska lyda auktoriteter. Nazismen är ett sånt ytterlighetsexempel.

Rangordningar (hierarkier) finns överallt, även bland oss feminister. Eftersom vi alla är så vana vid rangordningar måste vi alltså träna oss att inte fungera hierarkiskt.

Att prata i "rundor"är ett feministiskt exempel på sätt att motverka hierarkier. Annars pratar alltid några mest, medan andra sitter tysta. Det är inte schysst mot vare sig de som pratar eller de som inte vågar prata. Rundan betyder att var och en pratar när det är hennes tur (eller står över om hon inte vill säga nåt) och att ingen får avbryta eller komma med kommentarer medan det är någons tur i rundan.

Kampsport och hierarki

Inom de flesta kampsporter jobbar man enligt en stark hierarki, där den som har flest utmärkelser står högst. Ofta måste de som tränar börja träningen med att hälsa på ledaren i en hälsningsceremoni.

De som försvarar sånt brukar säga att det är bra att visa respekt. Det är det. Men man kan visa respekt för varandra genom att alla i så fall hälsar på alla. Att arbeta icke-hierarkiskt betyder att se var och ens erfarenheter, och att förstå att allas olika erfarenheter har värde för gruppen.

Feministiska förebilder

Att jobba både anti-auktoritärt och icke-hierarkiskt är särskilt viktigt när det gäller oss kvinnor och tjejer, eftersom det inte är vi som har auktoritet i samhället. Därför är vi ännu mer vana än killar att underordna oss. Till exempel finns en gammal undersökning som säger att 98% av alla gånger någon avbryter i könsblandade sällskap är det en man som avbryter. Män avbryter både kvinnor och andra män. Men medan männen ofta fortsätter prata fast någon försöker avbryta dem, så tystnar oftast kvinnor när vi blir avbrutna. 1.

Överallt lär vi oss att män är mer värda än kvinnor. Män finns på dagstidningarnas bilder och i TV-nyheternas reportage – som mest handlar om män. Män förs fram som auktoriteter/experter och män har andra män som idoler.

Därför kan vi också bryta manssamhällets auktoritetstänkande genom att i olika sammanhang framhäva kvinnor och se andra kvinnor som förebilder.

Allt det försöker vi göra vi i det feministiska självförsvaret. I kapitlet "Sedan urminnes tider" berättade vi att den mest populära kung fu-tekniken är Wing Chun, som fått namn efter en ung kvinna, som tränats av en nunna. Det är också den kampsport som den kände skådespelaren och kampsportsmachon Bruce Lee grundade sig på. Men hur många utanför kampsportkretsar har klart för sig att allt han kunde i själva verket kom från en ung kvinna?

• Kan du ge exempel på hur vi uppfostras till auktoritetstänkande? • Vilka förebilder har du? • Försök ge exempel på hur man kan jobba icke-hierarkiskt!

Noter:
1. Dale Spender: Man made language. Routledge & Kegan Paul, England, USA & Australien 1985. (Även om siffran inte är aktuell, visar exemplet ändå på en skillnad i hur könen beter sig.)

Här nedanför fortsätter det...