«  Feministisk socialistisk filosof med nätverkstänkande

Anna Doyle föddes cirka 1785 i Fennor Parish, i grevskapet Tipperary i Irland. Pappan var präst och Anna var den yngsta av tre barn i familjen. Men pappan dog när Anna var liten, och familjen fick då stöd av farbrodern, general sir John Doyle.

  Anna gick inte i skola, men hon läste en del hemma, bland annat franska. Hon började också tidigt att skriva, och många såg henne redan då som väldigt smart.

  Runt år 1800 gifte sig Anna, endast 15 år gammal, med den fyra år äldre baronen Francis Massey Wheeler, som hade friat till henne på en bal. De bosatte sig i Limerick.

Men äktenskapet blev en hård tid för Anna. Mannen visade sig vara alkoholist och han utsatte henne för våld och övergrepp. Anna födde sex barn, men endast två döttrar överlevde. För att hjälpa henne flyttade Annas storasyster Bessie in hos dem.

  Annas stora intresse var att läsa. Hon läste upplysningstidens författare, men hon påverkades starkt av den kritik som Mary Wollstonecraft drev mot dem, för att deras krav på "mänskliga" rättigheter inte gällde kvinnor.

Bland fint folk då var det många som hade högläsning av upplysningstidens författare – här på Gabriel Lemonniers målning (beskuren) läser de Voltaire i Madame Geoffrins salong. Anna Doyle Wheeler däremot fick läsa för sig själv.

Efter tolv år av våldutsatthet lämnade Anna mannen. Hon tog sina döttrar och sin syster med sig och reste till sin farbror, som då var guvernör på ön Guernsey. Där bosatte de sig.

  Men 1815 flyttade Anna till London, för att döttrarna skulle kunna gå i bra skolor. Eftersom hon inte hade tillräcklig inkomst själv, bodde hon hos släktingar och vänner. Därför kom hon omväxlande att bo i London, Dublin, Caen och Paris. Hon började umgås med dåtida radikaler, både i Frankrike och Storbritannien.

  Anna Doyle Wheeler blev en länk mellan franska, engelska och irländska tidiga socialister, och spred idéerna mellan länderna. Hon började ses som en framstående tänkare, och hon blev kallad allt från "tidens mest begåvade kvinna" till "Förnuftets Gudinna". För att delvis kunna försörja sig översatte hon olika franska filosofers texter till engelska.

1825 skrev den kända irländska författaren William Thompson en kritik av filosofen James Mills kvinnosyn. Men i inledningen till boken fanns ett porträtt av Anna Doyle Wheeler, och Thompson förklarade där att det i själva verket var hon som hade givit honom de flesta av idéerna till boken och delskrivit den: Appeal of One Half of the Human Race, Women, Against the Pretensions of the Other Half, Men, to Retain them in Political, and Hence in Civil and Domestic, Slavery (Appell från den ena hälften av människosläktet, kvinnor, mot den andra hälftens, mäns, anspråk på att behålla dem i politiskt, och därmed samhälleligt och hushålleligt, slaveri).

  I boken kritiserade de samhällets könsmaktsstruktur, de kritiserade äktenskapet, som de jämförde med slaveri, och de krävde rösträtt och medborgarskap för kvinnor. Men de nöjde sig inte med krav på lagändringar i patriarkatet, utan förespråkade samtidigt ett helt annat samhälle, grundat i feministisk socialism.

Bland dem som Anna Doyle Wheeler umgicks med i Frankrike fanns flera av arbetarkvinnorna i den saint-simonistiska rörelsen*, som Suzanne Voilquin, Marie-Reine Guindorf, Jeanne Désirée Véret och Jeanne Deroin. När flera av dem startade världens troligen första tidning som gjordes av och för arbetarkvinnor – Tribune des Femmes – i Paris 1832 stöttade Anna dem. Hon översatte också flera artiklar som sedan publicerades i engelska tidningar.

  I en tid då få kvinnor gavs möjlighet att tala offentligt, höll Anna Doyle Wheeler offentliga föredrag och appelltal för kvinnors medborgerliga rättigheter. Hon skrev också artiklar, bland annat essäer i radikal press under pseudonymen Vlasta. Hon var dessutom tidig förespråkare för preventivmedel, vilket då ännu var ganska ovanligt – även avbrutna samlag fördömdes av kyrkan. I sina tal och texter uppmanade Anna Doyle Wheeler kvinnor att organisera sig och kämpa tillsammans för sina rättigheter, mot systemet av manlig dominans, och för ett annat samhälle.

  1833 dog till Annas stora sorg dog hennes vän William Thompson. Men han efterlämnade en liten livränta till Anna att leva på.

  1840 blev Anna Doyle Wheeler sjuk, och var tvungen att dra sig tillbaka från allt offentligt liv. Hon led av svår smärta. 1848 var hon därför tvungen att tacka nej även till en inbjudan att resa till Frankrike i samband med revolutionen.

  Anna Doyle Wheeler dog den 7 maj 1848 i Camden i London, cirka 63 år gammal.

Anna Doyle Wheelers dotter Rosina fick sedan en son, som i sin tur fick dottern Constance Lytton, som liksom sin farmorsmor Anna blev engagerad feminist.

* Saint-simonism = socialistisk rörelse under tidigt 1800-tal, som först framstod som radikal och för kvinnors rättigheter, men där männen utvecklade det hela till en patriarkal sekt.