«  Allsidig journalist med kollektivhusdrömmar

Gerda Cecilia Afrodite Cleve föddes den 6 december 1882 i en akademikerfamilj i Uppsala. Pappan var professor och mamman författare. Hennes syster Astrid var den första kvinnan i Sverige som doktorerade inom ett naturvetenskapligt ämne. Systern Agnes blev bildkonstnär.

  Systrarna fick först undervisning i hemmet. Célie, som hon kallades, gick en kurs hos Handarbetets Vänner, och studerade sedan språk och konst i Italien, England och Frankrike.

  Men 1905 dog pappan och Célie måste kunna försörja sig själv. Att hon blev journalist kom sig av att hon läste en artikel om journalisten Vera von Kraemer. Célie började först jobba på ett förlag, men hon fick snart jobb på Svenska Dagbladet. På den tiden var det vanligt att skriva under signatur, och hon använde bland annat Ago, Bris och Yvette.

Tillsammans med flera andra kvinnor som också jobbade som journalister inom dagspressen gick Célie Brunius med i Ligan, det informella nätverk som "pennskaften" hade bildat för att peppa och stötta varandra.

  På Svenska Dagbladet träffade Célie kollegan August Brunius, som hon gifte sig med 1908. De flyttade till ett eget, nybyggt hus på Lidingö och fick sex barn tillsammans, tre döttrar och tre söner.

  Célie Brunius fortsatte jobba på SvD, där hon kom att skriva mest om kvinnofrågor och kvinnors vardag. 1917 gav hon ut boken "Sin egen tjänare" om erfarenheten av att vara yrkesarbetande kvinna och samtidigt hinna sköta hem och barn. Men hon skrev också om konsthantverk, heminredning och mode.

  Efter SvD jobbade hon på Stockholms-Tidningen, Husmodern, Nordens tidning och Bonniers Veckotidning. På den sista började hon som moderedaktör, och blev sedan chefredaktör. Senare blev hon redaktör för Bonniers Månadstidning. Så karriären gick bra.

Célie Brunius med barnen Kerstin, Göran och Ulla i bakre raden, Clas och
Teddy på var sida om Célie, och Anja längst fram.
Foto: Jan de Meyre/Stockholmskällan

Men 1926 blev Célie Brunius änka, endast 44 år gammal, och med sex barn i åldrarna 4 till 17 år. Då satt hon dessutom i kommunfullmäktige, men det hoppade hon av när hon blev ensam med barnen. Under slutet av 1930-talet jobbade hon istället som frilans med olika uppdrag.

  Med tiden blev alla barnen så stora att Célie kunde få möjlighet att ägna sig åt kvinnopolitik igen. Tillsammans med Alva Myrdal tog hon initiativ till startandet av YK, Yrkeskvinnors klubb*, i Stockholm 1931. Hon var dessutom klubbens ordförande fram till början av 1940-talet. I YK återfanns flera av de gamla "pennskaften" från Ligan. En viktig fråga för dem var att kvinnors vardag måste anpassas så att kvinnor skulle orka med både jobb och hem. Där var Célie drivande bland annat bakom startandet av kollektivhuset YK-huset.

  1935 bildades en nationell organisation för yrkeskvinnors klubbar, YKR, Yrkeskvinnors Riksförbund, där Célie blev ordföranden under några år i början av 1940-talet.

Célie Brunius som ordförande vid Yrkeskvinnors
riksförbunds landsmöte i Uppsala 1942. Foto: Paul Sandberg.

  Förutom YKR var Célie Brunius aktiv i Svenska kvinnoföreningarnas radiokommitté (och medverkade i radioprogram) och Rädda Barnen, och en period var hon styrelseledamot i Publicistklubben. Genom åren skrev hon dessutom flera böcker.

I slutet av 1930-talet engagerade sig Célie Brunius även mot den växande fascismen i Europa. Tillsammans med en av sina söner var hon aktiv i Amelie Posses organisation Tisdagsklubben och hon skrev i Ture Nermans tidning Trots allt!. Det var ett starkt ställningstagande då, eftersom staten motarbetade det anti-nazistiska arbetet och hindrade tidningen Trots allt! från att spridas.

  Vad hon gjorde senare i livet vet vi inte mycket om, men med tanke på hur aktivistisk Célie Brunius varit fortsatte hon säkert att engagera sig. Fotot till höger är från 1967.

  Célie Brunius bodde kvar i huset på Lidingö under hela sitt liv, som blev långt. Hon dog den 21 december 1980, 98 år gammal.

Det har varit ganska svårt att hitta information om Célie Brunius, trots att hon var en så viktig journalist på sin tid. Men Fatima Bremmer, som skrivit en biografi om Ester Blenda Nordström, håller nu på att skriva en kollektivbiografi om några Ligan-medlemmar, bland annat Célie Brunius.

* YK, Yrkeskvinnors klubb, bytte 2005 namn till BPW, Business and Professional Women.

Hos Stockholmskällan kan du se en informativ filmsnutt om YK:s kollektivhus på Gärdet från 1939.