Bakgrundspapper uppe

«  Christabel Pankhurst – suffragettledare i andra generation

Porträttfoto av Christabel Pankhurst som ser rakt in i kameran. Hon har uppsatt hår, spetsblus och halsband
Namn: ChristabelPankhurst

Christabel Pankhurst var en engelsk suffragettledare som kanske har kommit lite i skuggan av sin mamma Emmeline Pankhurst.
Osynlig ruta
Christabel Harriet Pankhurst föddes 22 september 1880 i Manchester i England. Hon var äldsta barnet till Emmeline Pankhurst och hennes man Richard.Porträttfoto av Christabel som ung i guldram Christabel var dessutom mammans favoritdotter. Precis som de andra barnen blev hon genom föräldrarnas feministiska och socialistiska engagemang själv politiskt intresserad.
Osynlig ruta
  När pappan dog 1898 studerade Christabel i Frankrike, men då reste hon hem och hjälpte mamman i arbetet med att försörja familjen. Flera år senare studerade Christabel till jurist och tog examen med höga omdömen, men på grund av att hon var kvinna fick hon inte arbeta som jurist.
Osynlig ruta
  Christabel Pankhurst engagerade sig tidigt som feminist. Hon gick med i Manchester Women's Trade Union Council, North of England Society for Women's Suffrage och NUWSS, National Union of Women's Suffrage Societies. Hon var en skicklig talare, som övertygade med kloka argument.Rockmärke med band i suffragetternas färger grönt, vitt och lila och i mitten står: Votes for Women
Osynlig ruta
  Men liksom sin mamma tröttnade Christabel på att ingenting hände. När hon 1902 träffade den amerikanska feministen Susan B. Anthony, som var på besök i England, blev hon mycket inspirerad. Hon började tjata på mamman att de skulle starta en ny organisation. Och hösten 1903 tog Emmeline, hennes döttrar och hennes syster Mary Clarke initiativ till WSPU, Women's Social and Political Union – suffragetterna. Deras motto var: Handlingar, inte ord (Deeds, not words).
Osynlig ruta
  Christabel och Emmeline drev så småningom WSPU med järnhand, och det fick en del att se Christabel som arrogant och översittaraktig, medan andra sa att de var beredda att följa henne överallt.
Osynlig ruta
Foto av Annie Kenney och Christabel Pankhurst utomhus hållande ett plakat där det står Votes for WomenI oktober 1905 försökte polisen gripa Christabel Pankhurst och Annie Kenney när de störde ett möte som liberalerna arrangerade. Båda kvinnorna gjorde motstånd. Vid rättegången dömdes de till böter. När de vägrade betala sattes de i fängelse. Pressen skrev mycket om det, och det blev början till att suffragetterna medvetet valde fängelsestraff som metod – för att få tidningarna att skriva om deras aktioner. De blev dessutom ännu mer militanta; de krossade fönster, kedjade fast sig vid offentliga byggnader, satte eld på bland annat brevlådor, brände kyrkor och vandaliserade golfbanor.

Bilden till höger: Annie Kenney och Christabel Pankhurst.
Osynlig ruta

  I fängelset behandlades de illa. De hungerstrejkade, men tvångsmatades, vilket slet hårt på deras hälsa. Enligt vad som allmänt kallades "katt-och-råtta"-lagen släpptes suffragetterna när deras hälsa var förstörd, men så fort de mådde bättre sattes de i fängelse igen. Christabel flydde till Paris för att slippa sättas i fängelse hela tiden.
Foto av Christabel sittande i en gungstol ute i en trädgård. Hon har en tidning i knät, men håller upp den så att titeln syns: Suffragette

Bilden till vänster: Christabel sitter på gården till sitt hem i Paris, läsande suffragetternas tidning.
Osynlig ruta
KLICKA HÄR och se en skämtsam leksak från då – dra med pekaren in och ut över fliken nederst på bilden och se hur den ändras (och klicka på bilden så försvinner den igen).
Osynlig ruta

Systrarna Pankhurst utvecklades under den här tiden åt olika håll. Sylvia ville att de skulle fortsätta vända sig arbetarkvinnor, medan Christabel hellre ville nå medelklassens kvinnor. Christabel tyckte inte att alla kvinnor behövde ha rösträtt, det räckte med dem som hade pengar eller egendom. Christabel drev dessutom att WSPU skulle vidareutveckla våldsmetoderna till att även tända eld på regeringsmedlemmars hus, vilket både Sylvia och Adela var helt emot. Adela lämnade själv WSPU medan Sylvia senare uteslöts.
Osynlig ruta
  När första världskriget bröt ut reste Christabel Pankhurst tillbaka till England från sin exil i Paris. Christabel och Emmeline bestämde sig för att lägga ner WSPU:s kamp för rösträtt för att istället stötta Englands krigsinsatser – och fick en uppgörelse om att regeringen i så fall skulle släppa ut alla WSPU-fångar.

Studioporträtt av Christabel och Emmeline Pankhurst bredvid varandra. Bägge har uppsatt hår och ser rakt in i kameran
Christabel och Emmeline Pankhurst 1912
Osynlig ruta

  När första världskriget tog slut infördes rösträtt delvis för kvinnor över 30 år och med tillräcklig förmögenhet. Christabel och Emmeline la då ner WSPU och startade istället ett politiskt parti för kvinnor: Women's Party. De krävde bland annat ändringar i lagar om giftermål och skilsmässa, lika lön för lika arbete och kortare arbetstid.
Osynlig ruta
Under en resa till USA 1921 kom Christabel Pankhurst i kontakt med sjundedags-adventismen, alltså en religiös rörelse som väntar på Jesus återkomst till jorden. Hon skrev tre böcker om Jesus återkomst de närmaste åren, och de blev mycket populära bland anhängare i både England och USA. Böckerna visade hennes då konservativa världsbild. Foto av Christabel Pankhurst på äldre dar
Osynlig ruta
  1928, när Emmeline dog, var Christabel tillbaka i Storbritannien. Hon sörjde sin mor djupt, särskilt de första två åren efter Emmelines död. För att komma vidare adopterade hon 1930 en dotter, Betty. Samtidigt började hon predika adventism.
Osynlig ruta
  1939 emigrerade Christabel Pankhurst för gott till USA. Hon slog sig ner i Santa Monica i Kalifornien, där hon ofta anlitades för att predika och föreläsa. De sista åren i sitt liv återupptog hon kontakten med sin syster Sylvia, och de brevväxlade ofta.
Osynlig ruta
  Christabel Pankhurst dog vid 77 års ålder av en hjärtattack den 13 februari 1958.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Rubrik: Mer info
Blinkande gul stjärna KLICKA HÄR om du vill höra en minut av ett tal som Christabel Pankhurst höll 1909 om rösträtt för kvinnor, endast ett par timmar efter att hon släppts ut ur Holloway-fängelset.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema rösträtt i Storbritannien
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2021-05-25

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu