«  Radikal amerikansk feminist som suddades ut ur historien

Matilda Electra Joslyn föddes den 24 mars 1826 i staden Cicero i Onondaga County i New York i USA, som enda barnet till radikala föräldrar. Pappan var läkare och tidig abolitionist (aktivist mot slaveriet). Deras hem blev en del av den underjordiska järnvägen, som hjälpte och skyddade flyende slavar.

  Matilda fick en bred utbildning hemma och fortsatte sin formella utbildning på Clinton Liberal Institute i Clinton. Hon har sagt om sig själv att: Jag tror att jag föddes med hat mot förtryck.

  18 år gammal gifte sig Matilda med Henry H. Gage och de bosatte sig i Fayetteville. De fick fem barn tillsammans, men ett av barnen dog som liten. Även deras hem blev en del av den underjordiska järnvägen.

1852 deltog Matilda i det tredje National Woman’s Rights Convention, där hon för första gången höll tal. Hon drev då att slaveriet och kvinnoförtrycket bägge kom ur patriarkatet. Genom kvinnokongresserna lärde hon känna Elizabeth Cady Stanton och Susan B. Anthony, som hon senare skulle bilda en treenighet med.

Matilda med äldsta dottern Helen.

  Matilda Joslyn Gage blev en skicklig och populär talare, som ofta reste runt på talarturnéer, trots att hon egentligen var nervös för att hålla tal. Lika uppskattad blev hon som skribent. Hon har beskrivits som logisk, orädd och mån om fakta. Hennes texter var ofta ironiska med en torr humor. Och när många andra vid den tiden sa att kvinnor borde få rösträtt för att kvinnor skulle kunna tillföra något bra, hävdade Matilda att rösträtten var en rättighet som staten inte fick undanhålla någon människa.

Förutom sitt engagemang för svartas rättigheter drev Matilda Joslyn Gage ursprungsbefolkningens rätt i USA. Hennes kontakter med Haudenosaunee nation (irokeser) ledde till att hon senare upptogs av dem, och fick namnet Ka-ron-ien-ha-wi, vilket betydde Hon som håller upp himlen. Mycket av det hon drev i kampen för kvinnors rättigheter hade hon inspirerats till genom att se hur kvinnor och män bland Haudenosaunee oftast levde matrilinjärt* och att det bland dem var kvinnorna som valde ledarna.

  Under amerikanska inbördeskriget fortsatte Matilda att hålla föredrag mot slaveriet. Hon engagerade sig också i stödarbete för unionens sjukhus.

  Efter kriget, 1866, bildades AERA, American Equal Rights Association, som krävde universiell rösträtt, alltså för alla oavsett kön eller etnicitet. Där gick Matilda snart med.

När AERA splittrades över förslaget om rösträtt för svarta män, var Matilda med och bildade NWSA, National Woman Suffrage Association, tillsammans med bland andra Elizabeth Cady Stanton och Susan B. Anthony 1869. NWSA drev inte bara rösträtt, utan också många andra frågor som var viktiga för kvinnor. Det passade förstås Matilda Joslyn Gage.

  Hon startade tidningen The National Citizen and Ballot Box, som fungerade som NWSA:s tidning, och som hon blev redaktör för. Där skrev hon om alla upptänkliga kvinnofrågor, inklusive om mäns sexualiserade våld. Hon skrev dessutom för flera andra tidningar genom åren.

  1871 gjorde Matilda som många andra medlemmar i NWSA en direkt aktion i form av att försöka rösta i val, trots att kvinnor inte hade rätt till det. När Susan B. Anthony året därpå gjorde likadant, och åtalades för det, stöttade Matilda henne vid rättegången och följde med på talarturnén i samband med det. Läs mer om rättegången HÄR.

  1876 skrev Matilda Joslyn Gage och Elizabeth Cady Stanton "Declaration of Rights of the Women of the United States". Titeln var en anspelning på "Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter" som Olympe de Gouges skrivit under franska revolutionen.

Matilda tyckte att det var väldigt viktigt att lyfta och hylla kvinnor som gått före, och vad de gjort. Förmödrar var ett tema som återkom både i hennes tal och det hon skrev. Hon var också bra på research, alltså att hitta fakta om allt möjligt. Susan B. Anthony sa att "Hon hade alltid en förmåga att rota i gamla bibliotek och ta fram mer häpnadsväckande fakta än någon annan kvinna jag känner".

  I ett tal Matilda Joslyn Gage höll på Watkins New York Free Thought convention 1878 framställde hon Bibeln och kyrkan som de två största hindren i vägen för kvinnors framsteg. Hon såg kyrkan som central i återskapandet av kvinnoförtrycket genom att skuldbelägga kvinnor som "syndiga" och pådyvla kvinnan rollen som underlägsen.

  Tillsammans med Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton skrev hon under 1878-1881 de första tre delarna i det stora verket History of Women's Suffrage.

  Matilda Joslyn Gage blev bara radikalare med åren. När Frihetsgudinnan avtäcktes i New York 1886 höll hon ett appelltal i protest, där hon kallade det 1800-talets största hyckleri, att frihet representerades av en kvinna i ett land där inte en enda kvinna var fri.

1888 var NWSA värd för 53 kvinnoorganisationer i nio länder som på ett möte i Washington bildade ICW, International Council of Women, för att arbeta över nationsgränserna med att förbättra kvinnors rättigheter. Matilda var en av arrangörerna. Men Susan B. Anthony hade då även bjudit in Frances Willard, en ledare för WCTU, Woman's Christian Temperance Union, och hennes kristna konservatism gick förstås inte ihop med Matildas radikalitet. För Matilda blev Susan B. Anthonys nya linje som en begynnande urvattning av kvinnokampen.

Stående fr.vänster vid ICW-mötet:Bessie Starr Keefer,Rachel Foster, Sofie
Magelssen Groth, Margaret Dilke, May Wright Sewall, Alice Scatcherd, Margaret
Moore. Sittande fr.vänster: Laura Ormiston Chant, Susan B. Anthony, Isabelle
Bogelot, Elizabeth Cady Stanton, Matilda Joslyn Gage, Alexandra Gripenberg.

  1890 hade Susan drivit igenom att NWSA slogs ihop med den mer konservativa AWSA, American Woman Suffrage Association, till det gemensamma NAWSA, National American Woman Sufffrage Association. I och med det försvann alla andra kvinnofrågor som NWSA hade drivit, för fokus i den nya organisationen skulle vara enbart på rösträtt. Samtidigt gick yngre och mer konservativa kvinnor in i ledningen.

Matilda var helt emot sammanslagningen. Hon blev djupt besviken på Elizabeth Cady Stanton för att hon på pappret ställde upp som NAWSA:s ordförande, fast hon egentligen precis som Matilda såg att den nya organisationen var konservativ och bara drev formell rösträtt. Matilda tog istället initiativ till startandet av WNLU, Woman's National Liberal Union, som hon också blev ordförande för. De mer radikala kvinnorna i NWSA följde henne, som Lillie Devereux Blake och Voltairine de Cleyre.

  WNLU drev att det framför allt var de etablerade religionerna som spred idéerna om mäns överordning till folket. Det var en inställning som Matilda utvecklade i sin bok Woman, Church & State 1893, och sedan tillsammans med Elizabeth Cady Stanton och flera andra i The Woman's Bible 1895. Den senare ledde till bråk inom NAWSA. Läs mer HÄR.

När hon behövde vila upp sig från kampen umgicks Matilda med sina barn och barnbarn, målade akvarell eller pysslade i trädgården. Hon var vegetarian, gillade kläder och läste gärna om mode.

  Sedan hennes man dött 1884 bodde Matilda hos sin yngsta dotter Mary och hennes familj i Chicago. De sista åren av sitt liv var Matilda sjuklig och orkade inte fortsätta med offentliga framträdanden, men hon fortsatte att vara aktivist för rösträtt och att skriva.

  Matilda Joslyn Gage dog av en stroke den 18 mars 1898, strax innan hon skulle ha fyllt 72 år. På hennes gravsten står ett citat av henne: "Det finns ett vackrare ord än Mor, Hem eller Himmel; det ordet är Frihet."

Matilda Joslyn Gage blev till och med ännu mer än Elizabeth Cady Stanton utsuddad ur den officiella rösträttshistorien – av de konservativa amerikanska kvinnor som styrde rösträttsrörelsen under tidigt 1900-tal. För dem var hela hon en enda provokation. Först i modern tid har hon återupptäckts tack vare forskare i kvinnohistoria.

  Den nutida amerikanska feministen Gloria Steinem har sagt om Matilda Joslyn Gage: This is the woman who was ahead of the women who were ahead of their time.

* Matrilinjär = att släktskap främst räknas utifrån mödrar (mater = moder).

Kvinnohistoriker har har myntat begreppet Matilda-effekten efter henne, vilket står just för att någon har suddats ut ur historien och inte fått erkännande för vad den gjort. 1995 togs Matilda Joslyn Gage in i National Women's Hall of Fame.

Hos gutenberg.org finns Matilda Joslyn Gages Woman, Church & State att läsa direkt på nätet.