«  Radikal arbetarklasskvinna som fick folk att lyssna

Ada Nield föddes den 28 januari 1870 på en bondgård utanför Butt Lane i norra Staffordshire, mitt i England, i en familj med tretton barn. Eftersom Ada var näst äldst, och äldsta dottern, fick hon sluta skolan som elvaåring och börja hjälpa till hemma och med småsyskonen. Hennes lillasyster May hade epilepsi, och Ada hade särskilt ansvar för henne. Dessutom jobbade Ada extra med lite av varje för att hjälpa till att dra in pengar.

  När hon var 17 år förlorade pappan gården och familjen flyttade till Crewe i Cheshire. Ada fick jobb, först i en butik och sedan på en textilfabrik.

  1894 skrev hon brev om arbetsförhållandena för kvinnor på fabriken till The Crewe Cronicle. Tidningen publicerade breven som en serie artiklar under signaturen A Crewe Factory Girl. Men ägaren till fabriken förstod så småningom att det var Ada som skrivit dem, och då fick hon sparken.

Första gången Ada Nield pratade offentligt var tillsammans med Eleanor Marx på ett möte på hösten det året, 1894. Ada blev snabbt en populär talare. Hon var tydlig och visste vad hon pratade om.

  Hon gick med i ILP, Independent Labour Party, och reste 1896 runt norra England och agitaterade* för att få kvinnor att engagera sig. Hon skrev också artiklar i tidningar som The Clarion och Labour Leader.

  1897 gifte sig Ada Nield med Georg Chew, som också var organisatör för ILP. Året därpå föddes dottern Doris. Men Ada fortsatte sitt fackligt-politiska arbete, och år 1900 fick hon jobb på WTUL, Women's Trade Union League, där hon blev vän med Mary Macarthur. Doris följde med på agitationsresorna. Ada var särskilt engagerad i WTUL:s arbete för att förbättra tjejers och kvinnors arbetsmiljö.

På agitationsresa runt norra England med The Clarion van.

Förutom allt annat var Ada Nield Chew djupt engagerad i kampen för kvinnors rösträtt. Men hon var förbannad på att de två största organisationerna för kvinnors rösträtt som fanns vid den tiden endast krävde rösträtt för kvinnor på samma villkor som för män – alltså bara för den som hade pengar. Istället engagerade hon sig i ASS, Adult Suffrage Society, som krävde rösträtt för alla vuxna medborgare.

  1904-1905 hade Ada Nield Chew en lång och hård debatt i tidningen The Clarion med Christabel Pankhurst från WSPU, Women's Social and Political Union, där Ada drev att WSPU:s "damrösträtt" i praktiken skulle lämna arbetarklassens kvinnor helt utan möjlighet att påverka.

  Men senare ändrade sig Ada delvis, och 1911 gick hon med i NUWSS, National Union of Women's Suffrage Societies. Det var den mer konservativa av organisationerna, och Ada var socialist, men skälet till att hon valde NUWSS var att hon även var pacifist och stark motståndare till WSPU:s våldsmetoder. Ada var dessutom mycket negativ till att WSPU:s ledare krävde lydnad, och inte fick ifrågasättas.

  Ada Nield Chew blev organisatör för NUWSS och skrev i NUWSS tidning The Common Cause. Men samtidigt fortsatte hon skriva i andra feministiska tidningar, som exempelvis den betydligt radikalare The Freewoman, där hon bland annat skapade debatt genom att ifrågasätta äktenskapet som patriarkal institution, och The Englishwoman's Review.

Fredskampen

När första världskriget bröt ut ställde sig NUWSS bakom Storbritanniens krigsinsatser. NUWSS ledare Millicent Garrett Fawcett kritiserade hårt de rösträttskvinnor som ville kämpa för fred. Då fick Ada Nield Chew nog, och hörde till dem som gick ur i protest.

  När WILPF, Women's International League for Peace and Freedom, bildades 1915 gick Ada Nield Crew med där.

  Men det som verkligen engagerade Ada under kriget var att fattiga kvinnor och barn måste få mat. Hon var med i en grupp från NFWW, National Federation of Women Workers, och WLL, Women's Labour League, som uppvaktade myndigheterna om att inrätta hälso- och mödracenter för att stötta fattiga kvinnor och barn när männen var i krig. Ada tog också initiativ till en organisation som delade ut mat från skåpbilar i Rochdale där hon bodde.

Efter kriget, när Storbritannien delvis infört rösträtt för kvinnor, slutade Ada nästan helt att vara aktiv politiskt. Hon satsade på familjens affär och byggde upp en liten verksamhet med postorder, som blev väldigt framgångsrik. Som många i rösträttsrörelsen var Ada också engagerad vegetarian och ett tag drev hon en hälsokostbutik.

  På äldre dar renare reste Ada mycket till olika länder, bland annat tillsammans med dottern.

  Ada Nield Chew dog den 27 december 1945 i Burnley, 75 år gammal.

* Agitera = hålla tal, möten och liknande för att få folk att aktivera sig.

Ada Nields fantastiska brev om arbetsförhållandena på fabriken, som blev artiklar, ger en inblick i fabriksarbeterskornas värld 1894. De finns att läsa direkt på nätet hos Nantwich Museum.

Doris Nield Chew: Ada Nield Chew – The Life and Writings of a Working Woman, Virago Press 1982.